Kompostera ditt köksavfall
Genom att kompostera ditt köksavfall minskar din soppåse med upp till 50% och du får ett utmärkt jordförbättringsmedel till dina blommor och grönsaker. Du kan själv se hur kretsloppet i naturen fungerar samtidigt som du sparar pengar.
Vad kan man kompostera? Du kan kompostera det mesta som kan brytas ned av naturen. Råa och tillagade matrester av kött, fisk, frukt och grönsaker, mjölkprodukter, bröd, sås, kaffesump, teblad, filterpåsar, fuktigt hushållspapper, vissna blommor, äggkartonger med mera. Från trädgården kan du kompostera gräsklipp, löv, kvistar, bark, ogräs och så vidare. Kompostera inte dammsugarpåsar, fimpar och tobaksaska, sjuka grenar och växter, blöjor, tyg, glas, plast, kalk, kattsand, gyttja och lera.
Hur gör man? Finfördela ditt avfall innan du stoppar det i komposthinken. Då blir det större ytor för mikroorganismerna att arbeta på och nedbrytningen går snabbare. Det gäller speciellt äggskal, ben, bröd, rotfrukter, apelsinskal m m.
Vad behöver komposten?
Strömaterial
Matavfallet behöver täckas och blandas med strö för att minska flugor och lukt. Synliga fruktskal är till exempel perfekta landningsbanor för flugor. Ströet ska vara torrt, t ex en blandning av spån från lövträd, halm, hö, gräs eller annat trädgårdsavfall. OBS! Ej spån från impregnerat och målat trä eller från spånskivor. Tillsätt 1/3 liter strö till en liter avfall.
Syre
Genom att röra om i komposten, t ex med en liten kratta eller en grep, får mikroorganismerna det syre de behöver för en luktfri nedbrytning. Materialet blir heller inte så packat. Se till att det kommer inte luft underifrån-börja kompostera med ett ca 10-20 cm luftigt lager grovt material t ex små kvistar. Bottennätets maskstorlek bör inte vara större än 5 mm. Det ska släppa in syra och maskar men inte skadedjur.
Blandat hushållsavfall
Det ska vara en bra kol/kvävebalans i din kompost. Det får man med en del kolrikt trädgårdsavfall eller strö och tre delar kväverikt hushållsavfal (se ovan). Man brukar också säga att komposten behöver en lika varierad föda som vi människor. Varva materialet och lägg ej för tjocka skikt av något slag.
Vatten
Utan vatten startar ej komposteringsprocessen, men komposten behöver normalt inte vattnas eftersom det finns vätska i både hushållsavfall och trädgårdsavfall. En väl fungerande kompost ska kännas som en urkramad tvättsvamp samt lukta gott.
Vilken kompostbehållare ska man egentligen ha? Du kan antingen tillverka din egen kompostbehållare (undvik impregnerat trä) eller köpa en färdig. Om du planerar att bygga en egen finns ritningar och byggbeskrivning att hämta hos miljö- och hälsoskyddskontoret.
Det finns isolerade och oisolerade komposter. Den isolerade fungerar bättre under vintertid. Välj själv om du vill kompostera med eller utan mask. Maskarna hjälper till att finfördela avfallet samt att lufta komposten. Du beräknar hur stor kompostbehållare du behöver genom att provmäta hur mycket köks- och trädgårdsavfall ditt hushåll producerar under en vecka. Generellt kan man säga att man behöver ca 100 liter per person och år. Det viktigaste med en kompost är att den sköts på rätt sätt!
Enkelt arbetsschema för kompostering av hushållsavfall
Kompost
1 | Finföredela avfallet |
2 | Samla ihop avfallet i till exempel en hink |
3 | Töm avfallet i komposten |
4 | Blanda ihop det nya avfallet med det gamla |
5 | Häll över strömaterial |
6 | Håll rent och snyggt |
7 | Vänd eller rotera din kompost ordentligt ca en gång per månad |
Vad gör man om komposten börjar lukta illa?
Om komposten luktar illa är det ett tecken på att den är för blöt eller för tät, komposten har börjat ruttna.
För blöt: blanda in sågspån, strö eller annat torrt material.
För tät: luckra upp komposten ordentligt i första hand, detta sker bäst i kombination med kvistar, halm, bark m m.
Luktar ammoniak: tillsätt genast löv, kvistar eller spån, m m. Komposten innehåller för mycket kväverikt material till exempel gräsklipp, kött- och fiskrens.
Händer det inget i komposten?
Det är lämpligast att börja kompostera på våren eller sommaren, men om man börjar på hösten eller vintern kan man få igång processen genom att t ex tillsätta lite vanlig stallgödsel eller urin.
Om inget verkar hända i din kompost: Fundera om blandningen mellan hushållsavfall och strö är bra? Behövs det mer av något slag? - tillsätt det. Rör om. Vattna lite försiktigt om den känns för torr samt se till att komposten står i skuggan.