Jaktlag i Hudiksvall hade efterfrågat en träff med centrala myndigheter för att diskutera och få svar på frågor kring cesiumhalterna i produkter från naturen i Sverige och i våra kommuner Hudiksvall och Nordanstig. Miljökontoret bjöd in Pål Andersson från Strålsäkerhetsmyndigheten och länsstyrelsen för en träff torsdag den 17 november.
Jägare är den konsumentgrupp i våra kommuner som i störst omfattning kommer i kontakt med produkter innehållande cesium. Det är också de som kommer in med flest prover för mätning så det var inte förvånande att se att de flesta av de som besökte träffen var från jägarkåren.
Cesiumhalter minskar i hela landet
Pål Andersson förklarade att värdena i vilt, bär, svamp och fisk minskar i hela landet på samma sätt som resultaten från Hudiksvalls mätningar visar. I vilt kan man inte se en helt linjär minskning av halterna vilket kan bero på att vilt rör sig och äter på olika platser och olika grödor från år till år.
Cesium har en halveringstid på 30 år vilket innebär att mängden strålning från Cesium 137 ska halveras vart 30e år. Mätningarna som gjorts kontinuerligt visar att detta stämmer.
Pål, liksom miljökontoret, vill att folk ska fortsätta lämna in prover till kommunens cesiummätning för att få fortsatt information om hur strålningshalten förändras.
– Vi har för avsikt att fortsätta mäta gratis så länge vår mätutrustning fungerar, säger Chatrin Molin, miljö-och hälsoskyddsinpektör på Norrhälsinge miljökontor.
Diskussioner kring accepterade värden i livsmedel
Många frågor kring risken med att äta kött från vilt i vårt område ställdes och resonemang kring hur stora mängder man kan äta fördes. Den rekommenderade gränsen på 1500 bequerel per kilo är ett uträknat teoretiskt värde. Värdet har tagit höjd för att det inte ska innebära en oacceptabel risk för människor.
– Ni kan äta ungefär ett kilo älgkött i veckan som innehåller 1500 becquerel per kilo och då kommer ni upp i den rekommenderade maxstrålningen per år. Problemet är att räkna ut hur mycket annan strålning vi får ta emot genom till exempel att sola eller utsättas för radon som finns i många hus, säger Pål Andersson.
Strålning i övriga samhället
Tittar man på strålningsfrågor i stort i samhället så är strålning från radon i bostäder och den strålning som vi utsätts för genom solning ett betydligt större hälsoproblem.
Pål visade också kartor som visar att Tjernobyl inneburit en förhöjd ”bakgrundsstrålning” i våra kommuner. Men han visade också hur flera områden i Sverige har högre naturligt bakgrundsstrålning trots att de inte drabbades av nedfall från Tjernobyl. Det beror på vilken berggrund som finns i området.