Denna nyhet är äldre än 12 månader och kan innehålla information som inte längre är aktuell.

KIVO-modellen nominerad till Guldlänken

KIVO-modellen från Hudiksvall är en av tolv nominerade som kan vinna Guldlänken 2017! Guldlänken, The Swedish eGovernment Awards, har sedan 1999 stimulerat utvecklingen av svensk offentlig verksamhet genom att årligen lyfta fram de främsta exemplen på innovativt förändringsarbete. Bakom priset står Sveriges Kommuner och Landsting samt Vinnova i samverkan med Regeringskansliet och andra statliga aktörer samt konferensen Offentliga Rummet.

- Det är jättetrevligt att få erkännande på vårt arbete! Min enträgna vilja i kombination med projektledare Annika Bergmans drivkraft har gjort att vi lyckats nå ut med KIVO-metoden till allt fler både lokalt, regionalt och nationellt, säger Per Iversen, verksamhetschef i social- och omsorgsförvaltningen och en av eldsjälarna bakom KIVO-projektet.

Kvalitetsäkrad inkludering

KIVO-metoden är ett rekryteringsverktyg för arbetsgivarna inom vård och omsorg där man i nära samverkan med arbetsförmedlingen och arbetstagarorganisationerna systematisk arbetar med branschens kompetensförsörjningsutmaning. Metoden är en kvalitetssäkrad metod för inkludering i vård och omsorg, där arbetsgivarna hittar efterfrågad kompetens i grupper som ofta står utanför arbetsmarknaden. För närvarande pågår ESF projekt i drygt 30 kommuner, med 200 deltagare redan under första året. Antalet deltagare förväntas flerdubblas.

Den demografiska utmaningen Sverige innebär stort nyrekryteringsbehov inom vård och omsorg, särskilt inom äldreomsorgen. Samtidigt är det allt svårare att locka tillräckligt många unga att söka gymnasieskolans vård- och omsorgsprogram. Arbete inom den kommunala omsorgen innebär allt mer sjukvård, vilket gör att kompetenskraven inom den kommunala omsorgen blivit allt viktigare.

Arbetsförmedlingen har ofta kritiserats för att inte tillräckligt bra klara av att förse vård- och omsorgsbranschen med rätt kompetens. Hudiksvalls kommun har därför tagit initiativ till ett närmare samarbete med arbetsförmedlingen. Syftet har varit att analysera individens väg från arbetssökande till anställning inom vård och omsorg. Från att ha haft liten förståelse för varandras utmaningar och villkor har vi tre år senare landat i ett nära samarbete, där en tydlig samverkan har tagits fram för att klara kompetensförsörjningsutmaningen. Denna samverkan sprids nu under benämningen KIVO-metoden, metod för kvalitetssäkrad inkludering i vård och omsorg.

Samarbete mellan arbetsförmedlningen, arbetsgivare och fack

Hos arbetsförmedlingen identifierades tidigt en stor grupp utrikes födda som arbetssökande med svårigheter att få anställning inom vård och omsorg på grund av bristande förmåga till säker kommunikation på svenska. Inom KIVO-metoden har vi byggt upp en tydlig samverkan kring den arbetssökande. Samtidigt är KIVO-metoden inte primärt en arbetsmarknadsåtgärd för individer, utan en kompetensförsörjningsstrategi. Kärnan är ett nära samarbete mellan arbetsförmedlingen, den blivande arbetsgivaren och den fackliga organisationen.

Alla tre parter involveras redan när den arbetssökande hos arbetsförmedlingen första gången aktualiseras för branschen. I processen mot anställning finns en rad olika alternativa insatser, alla anpassad till individens förutsättningar. Arbetsgivarna möter upp med inkluderingsvänliga arbetsplatser där det finns kunskap om aktiv språkutveckling till skillnad för passiv språkpraktik. Arbetsförmedlingen erbjuder utbildning och sista steget utgörs av yrkesintroduktionsanställning som i regel övergår i tillsvidareanställning.

Efter ett års testbädd i Hudiksvall, beslöts att söka ESF-medel. Ansökan beviljades och ett implementeringsprojekt startades 1 januari 2016 i alla Gävleborgs kommuner. Grannlänen visade intresse och under hösten startades ytterligare två ESF-projekt för implementering av KIVO-metoden i de flesta kommuner i Jämtland, Västernorrland och Uppland.

Matchning och motivation

På senare tid har frågan väckts om metoden även kan bräddas. Därför har arbete nu påbörjats för att även anpassa inkluderande samverkansformer för att personer med psykisk och intellektuell funktionsnedsättning och ungdomar med stukade självkänsla ska få stöd för att ta sig fram till anställning inom vård och omsorg. För personer med funktionsnedsättning systematiseras matchning och anpassning, medan ungdomarna får stöd i att bygga upp sin självkänsla för att sedan motiveras till utbildning och därefter anställning inom vård och omsorg.