Information om arbetet med rutiner och arbetsmiljö i våra skolor

Våra verksamheter arbetar hela tiden för att alla barn och elever ska få det stöd och den stimulans som de behöver för sin utveckling och utbildning. Skolornas elevhälsoteam och den centrala elevhälsan har en viktig roll i det dagliga arbetet, men mycket arbete sker även på en förvaltningsgemensam övergripande nivå.

Samtliga kommunala grundskolor deltar till exempel i utbildning och handledning inom programmet IBIS, Inkluderande beteendestöd i skolan, en modell för att skapa ett skolklimat som kännetecknas av studiero, närvaro, goda relationer, trygghet och goda skolprestationer. Modellen betonar ledarskap och undervisning som förebyggande åtgärder för att utveckla elevers och anställdas beteende, sociala färdigheter och skolprestationer.

Lärandeförvaltningen har även ett skolsocialt team som består av två socionomer. Teamet har tillgång till psykolog och specialpedagog från den centrala elevhälsan vid behov. Exempel på insatser i det skolsociala teamet är motiverande och stödjande samtal med elever, föräldrastöd, sociala och fysiska anpassningar i skolan, relationsskapande aktiviteter samt studiestöd. Teamet är ett samarbete med Social- och omsorgsförvaltningen och finansieras delvis med statsbidrag.

Även den nystartade Resursskolan spelar en viktig roll i att ge de elever med störst stödbehov möjlighet till en fungerande skolgång. Resursskolan erbjuder i dagsläget tolv platser för elever från årskurs 4 till och med årskurs 9. Inom gymnasieskolan finns ELOF, en framgångsrik insats som riktar sig till elever med lång ofrivillig frånvaro för att hjälpa dem att ta sig tillbaka till en fungerande skolgång och utbildning.

Vi arbetar med den fysiska arbetsmiljön både inomhus och utomhus. På samtliga förskolor och skolor pågår ett dagligt arbete med att hålla lokalerna trygga och trivsamma. Dessutom pågår flera större projekt på olika skolor, till exempel:

• På Iggesunds skola pågår ett arbete som handlar om en eventuell nybyggnation och en omfattande renovering.
• I Näsviken byggs en ny skola och en ny skolgård.
• Malsta skola ses över och där planeras för åtgärder både inomhus och utomhus.

Det är viktigt med en god lärmiljö på våra skolor. Trasiga saker och slitna ytor leder tyvärr ofta till att förstörelsen på skolorna ökar och därför är det ett viktigt område att arbeta med. Alla våra verksamheter har en rutin för felanmälan när något går sönder eller behöver åtgärdas.

Alla medarbetare har en skyldighet att anmäla upptäckter av kränkande behandling, vare sig det gäller elever eller medarbetare. Alla anmälningar utreds av skolans personal och rektor och oavsett om händelsen är att betrakta som en kränkning eller inte ska alla händelser redas ut så att barnen mår bra efteråt. Alla har rätt att trivas i skolan.

Alla skolor har klassråd och elevråd där elevernas synpunkter, tankar och idéer fångas upp. Ofta diskuteras skolans fysiska lärmiljö i dessa möten men även frågor som handlar om ”Vi tillsammans”. Hur gör och säger vi för att skolan ska bli en trevlig plats för alla att vara på?

Förskolor och skolor arbetar för att vara attraktiva arbetsplatser till exempel genom att erbjuda personalen kompetensutveckling, tydliga karriärvägar och stödstrukturer. Rätt bemanning och välmående medarbetare är avgörande för verksamheternas framgång och förvaltningen arbetar tillsammans med fackliga organisationer och med kommunens personalavdelning i frågor kopplade till arbetsmiljö och bemanning.

Alla skolor har ett egenkontrollprogram där arbetsmiljö ingår. Arbetet leds av skolans rektor och hjälp och stöd finns att få från alla myndigheter i samhället. I egenkontrollen ingår många viktiga arbetsmiljödelar såsom brand, ventilation, el och belysning. I ronderna kan man upptäcka brister och åtgärdar direkt sådant som kan utgöra en fara i verksamheten. På våra högstadieskolor finns även elevskyddsombud som har rätt att delta i arbetsmiljöarbetet på skolan. I samarbete med tekniska förvaltningen görs också en rondering av fastigheterna. Där ingår moment som underhåll och säkerhetsfrågor och det är en viktig del för att grundstandarden på skolorna ska bibehållas.

Förskolan och skolan har en viktig roll i att främja demokrati och mänskliga rättigheter. Enligt skollagen är ett av skolans grundläggande syften att förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som samhället bygger på. Alla förskolor och skolor arbetar med frågor som rör demokrati och mänskliga rättigheter på lämplig nivå utifrån ålder. På våra fyra högstadieskolor pågår till exempel ett arbete med ”Kubprogrammet” i samarbete med Raoul Wallenberg Academy, där eleverna lär sig att agera med medmänsklighet och civilkurage i linje med alla människors lika värde.

Ett nära och bra samarbete mellan förskolan, skolan och hemmen är avgörande för att skapa både trygghet och studiero i skolan. Samarbetet behöver präglas av ömsesidig tillit och respekt, där både skola och hem gemensamt arbetar med att motivera och uppmuntra barnen till att delta i skolarbetet, följa skolans ordningsregler och bidra till skolans trygghet och studiero. Samarbetet kan se olika ut beroende på de individuella barnens behov, men föräldramöten, veckobrev och utvecklingssamtal är centrala delar i samarbetet där vårdnadshavare uppmuntras vara delaktiga i sina barns vardag i skolan. Att prata positivt om skolan, vara nyfiken på barnens skoldag och att uppmuntra till läxläsning och annan läsning är också viktiga områden där hemmen kan ha stor påverkan på sina barns utbildning.

När något är trasigt görs en felanmälan till tekniska för att laga det trasiga. Som rutin görs även en polisanmälan vid skadegörelse. På elevråden lyfts frågor som rör elevernas arbetsmiljö och hur skolan kan arbeta med att förebygga skadegörelse.

Förskolan och skolan har en budget som bygger på hur många barn och elever vi har. När det blir färre barn och elever i förskola och skola blir det även färre vuxna utan att det är en besparing. Det är en stor utmaning att organisera förskola och skola när färre barn föds och vi får färre barn och elever i våra verksamheter. Det påverkar stort våra behov och vår organisation för lokaler och bemanning.

Problemen som finns ska lösas men kanske på andra och nya sätt mot det invanda och som vi har gjort tidigare. Vi behöver anpassa oss till allas behov och då planera för nya lösningar, som till exempel att starta en resursskola för att bättre kunna möta elevers extraordinära stödbehov på nya sätt.

Inga besparingar väntas men däremot anpassningar av budget utifrån demografin, det vill säga att det föds färre barn och att vi då behöver anpassa både lokalyta och antalet vuxna utifrån antalet barn och elever. Det kan lätt blandas ihop med besparingar men beror alltså på något helt annat.

Vårt arbete för trygga utbildningsmiljöer utgår från vad forskningen på området visar fungerar, tillsammans med undersökningar bland elever och personal som identifierar problemområden och förslag till lösningar. Arbetet följs upp löpande i dialog mellan rektor, personal, elevråd och vårdnadshavare.

Ett nära ledarskap på alla chefsnivåer och tydliga rutiner samt tydlighet i uppdrag, ansvar och roller stöttar både lärare och chefer. Vi arbetar kontinuerligt både med riskbedömningar och friskfaktorer för att skapa en god arbetsmiljö där risker identifieras och åtgärder och aktiviteter genomförs för att komma till rätta med riskerna. Att arbeta med friskfaktorer och önskvärt läge är också ett arbetssätt för att få syn på det som fungerar och fortsätta utveckla och stärka det arbetet. En god dialog och allas delaktighet i förbättringsarbetet är viktigt. Att också fokusera på det vi kan påverka är av högsta värde så att vi arbetar med rätt saker och sådant som vi kan förbättra.

Den ökade arbetsbelastningen behöver vi ständigt ha koll på. Genom våra undersökningar och i våra handlingsplaner säkerställer att vi har rätt åtgärder för att hantera den ökade arbetsbelastningen.

Satsningen på Malsta skola innebär bland annat att förskolan flyttar in i skolans lokaler tillsammans med årskurs F-3 och lokalerna behöver därför anpassas till de yngre barnen för en ändamålsenlig lokal för förskolebarn. I och med den förändringen kan förvaltningen avveckla en modul i Malsta som var i sämre skick. Att flytta in i skolans lokaler är en bättre lösning för förskolan och blir bättre för hela skolan med ett ökat samarbete kring barnen.

Frågan om trygghet och studiero är och måste vara ett ständigt pågående arbete i våra verksamheter, där både elever och personal är involverade. I det arbetet är input från och dialog med vårdnadshavare och andra i skolans omgivning välkommet och något vi tar med oss. Vi behöver anpassa våra åtgärder till hur situationen ser ut just nu, men också vara medvetna om att det är områden som kräver ständigt arbete. Läs mer om hur vi arbetar för att utveckla våra skolor:

Skola i utveckling

Den första du som barn, elev eller vårdnadshavare vänder dig till är din lärare för att berätta om hur du upplever skolsituationen. Du kan också vända dig till elevhälsans personal med de frågorna. Du kan också kontakta din förskolas och skolas rektor, eller använda kommunens synpunkts- och klagomålshantering för att få ett skriftligt svar från de ansvariga och berörda cheferna:

Lämna synpunkter - Förskola och skola