Studier och framtid

Hur många gymnasiepoäng måste jag läsa för att få en examen? Vad kan jag studera till efter gymnasiet? Räcker mina betyg till min drömutbildning? Vad finns det för utbildningar och yrken? Vad passar jag att jobba med? Inom vilka yrken är det lättast att få jobb?

Studie- och yrkesvägledarna finns för dig

Om du har frågor som kring studier och framtid kan du kontakta studie- och yrkesvägledarna. Du hittar oss på plan 2 vid cafeterian. Studie- och yrkesvägledaren för introduktionsprogrammet, hotell- och turismprogrammet och restaurang- och livsmedelsprogrammet hittar du på plan 3. Boka gärna tid med studie- och yrkesvägledaren som ansvarar för ditt program. Du vet väl om att du också kan boka tid för samtal digitalt, skicka ett mail eller att prata med oss i telefon.

Du kan få hjälp med:

  • Studieplan och studieplanering - val av till exempel inriktning eller kurs
  • Utbildningsvägar, behörighet till högre studier
  • Yrkesval och arbetsmarknad.

Studier efter studenten

För att kunna ta beslut så behöver du ta reda på saker, tänka efter vad du själv vill och vilka förutsättningar just du har, det är så att det ska bli ditt eget val, inte att någon väljer åt dig.

Men kan inte syv (studie- och yrkesvägledaren) hjälpa mig med det?

Vi, SYV alltså, finns här för att ge tips på hur du kan tänka, tipsa om bra länkar att titta på, men vi kommer inte att säga: “Välj det här eller det där”. Det är ditt val, men vi kan finnas där i dina funderingar i valet.

Gör Sacos guide till studievalet

Ett sätt för att komma fram till vad som passar dig är att göra Sacos guide till studievalet. Den hjälper dig i 3 steg att komma fram till vad du egentligen vill och behöver, vad som finns för dig på utbildningsmarknaden och sammanfattar, prioriterar och väljer det som passar dig bäst.

Utbildningar och skolor

Här hittar du högskole- och universitetsutbildningar. Du får även tips på hur du ska tänka när du väljer utbildning? Hur är det att vara student? Funderar du på att studera utomlands? Du hittar även information om högskoleprovet.

Vilka yrkeshögskoleutbildningar finns det? Inom yrkeshögskolan utbildas du för en tydlig yrkesroll och drivs d alltid i nära samarbete med arbetsgivare.

Skolor och utbildningar i Sverige. Du hittar även tips och artiklar.

På Folkhögskolor kan man läsa gymnasiekurser men även eftergymnasiala kurser/utbildningar som ändå inte är högskolestudier. Många estetiska utbildningar finns på folkhögskolor, dels som yrkesutbildningar, men även som en förberedelse för att komma in på tex musikhögskolor och andra konstnärliga högskolor.

På Cul kan du läsa många olika former av vuxenutbildningar. Här finns något för alla; för dig som vill komplettera tidigare studier, påbörja en lärlingsutbildning, söka till en yrkesutbildning eller skaffa ny kunskap mot jobb och personlig utveckling.

Skolor och utbildningar i Sverige. Eftergymnasiala, högskola, yrkeshögskola, yrkesutbildningar, komvux

Du som har en funktionsnedsättning ska så långt som möjligt kunna studera på universitet eller högskola på samma villkor som andra studenter. Om du har en funktionsvariation så är det viktigt att du tar kontakt med den skola som du vill studera på så du kan få det stöd som behövs. Det gäller även om du tänker studera på andra skolor som exempelvis yrkeshögskola eller folkhögskola.

Läser du ett program så har universitetet eller högskolan valt vilka kurser som ska ingå i programmet, i vilken ordning kurserna kommer och att du har en garanterad plats på kursen. Vissa valbara kurser finns det också, men de flesta kurserna är redan bestämda. De flesta programmen leder till en examen. Program som leder till en yrkesexamen har samma innehåll oavsett vilket universitet eller högskola som ger utbildningen, exempelvis logoped, sjuksköterska, socionom med flera. En yrkesexamen kan du bara få genom att gå ett program.

Om du läser fristående kurser får du välja vilka kurser du ha i den examen, du kan läsa kurser i den ordning du vill. Du kan få en generell examen, men inte en yrkesexamen.

Vad är skillnaden mellan universitet, högskola, yrkeshögskola och folkhögskola? Det finns olika slags skolor att plugga på efter gymnasiet, inte bara universitet eller högskola.

Högskola och universitet

Vad är det för skillnad mellan ett universitet och en högskola?

Yrkeshögskola

Yrkeshögskolan är eftergymnasiala utbildningar där du kombinerar teori med praktik. Utbildningarna genomförs i nära samarbete med arbetslivet. De får bara startas om det fattas folk inom något yrke och nästan alla får jobb efter avslutad utbildning.

Andra eftergymnasiala utbildningar än högskola

Folkhögskola

Här kan du få yrkesutbildningar, fördjupa dig i ett intresse till exempel musik, konst, friskvård, kost, träning eller läsa till allmän behörighet.

Vuxenutbildning på grundläggande och gymnasienivå (komvux)

På vuxenutbildningen (komvux) i din kommun där du är skriven kan du komplettera behörighet du saknar. Fråga i din kommun vilka kurser de har, då utbudet kan variera mellan kommuner. Grundläggande behörighet så som engelska 5, engelska 6, matematik 1, svenska- eller svenska som andra språk 1,2 3 har du rätt att läsa till.

För att veta vilken slags skola du kan studera vid så är det viktigt att du vet vad du vill plugga till. Ett sätt att ta reda på det är att tänka:

  1. Vem är du och vad vill du?
  2. Vad finns det för alternativ?
  3. Prioritera och välj utbildning.

Gör Sacos guide till studieval

Ansökan

Högskola eller universitet

Ansökan gör du på antagning.se. Ansök senast 15 april om du vill börja plugga hösten 2020.

Yrkeshögskolan

Ansökan gör du till respektive yrkeshögskoleanordnare.

Folkhögskola

Ansökan gör du till respektive folkhögskola.

Ansökan till räddningstjänsten

Ansökan till polisutbildningen

Bra att tänka på är att en del skolor kan ha till exempel antagningsprov eller arbetsprov du ska skicka in.

Grundläggande- och gymnasiekurser

Ansökningstider för kurser på grundläggande nivå och gymnasienivå hittar du hos vuxenutbildningen i din kommun. Bor du i Hudiksvall? Då hittar du ansökningstider på hudiksvall.se/cul.

Ansökan till högskola och universitet gör du på antagning.se. Du hittar ansökningstider på deras webbplats. Om du ska börja plugga hösten 2020 behöver du göra din ansökan senast 15 april.

Du kan välja max 12 olika utbildningsalternativ i din anmälan när du söker till högskola och universitet. Du kan blanda kurser och program. Tänk igenom vilken utbildning du helst vill gå och sätt den överst, vilken du vill gå i andra hand som nummer två och så vidare.

Antagning och behörighet

Vad krävs för att komma in på högskolan? Vilket meritvärde måste jag ha för att komma in på min drömutbildning? Finns det andra sätt att komma in på en utbildning än på mina gymnasiebetyg? Tyvärr är högskoleprovet inställt våren 2020, så om du inte gjorde högskoleprovet i höstas så är du tyvärr inte med i den kvotgruppen.

Vill du veta vad som skillnaden på olika behörigheter och vad du kan göra om du behöver komplettera något?

Du har rätt att läsa till så att du får grundläggande behörighet såsom engelska 5, engelska 6, Matematik 1, Svenska/Sva 1,2 3. Du läser upp kurserna i den kommun där du är skriven. Vilka kurser som erbjuds kan variera mellan olika kommuner.

Om du vill höja ett betyg eller få betyg i en kurs du inte läst tidigare, men har kunskaper i kan du göra en betygsprövning. Det innebär att du läser in kursen helt på egen hand utan undervisning. En prövning är en bedömning av dina kunskaper i en kurs. Bedömningen utgår från kunskapskraven och resulterar i ett betyg. Det är du själv som ansvarar för att ha tillräckliga kunskaper. Det ingår alltså inte någon undervisning i en prövning utan du förväntas redan ha kunskaper i kursen du gör prövning i.

Vill du veta vilket meritvärde du har just nu? Då loggar du in på skolplatsen och väljer “simulerad studieplan”. Där finns betyg på kurserna du läst och ett betygsgenomsnitt. Du kan skatta betygen på ej betygsatta kurser och klicka på “räkna om”, då får du fram ett nytt betygsgenomsnitt. OBS! Eventuella meritpoäng är INTE medräknade eftersom meritpoäng ges beroende på vilken utbildning du söker.

Vad göller för mig som har en yrkesesamen?

När det är fler sökande än det finns platser görs ett urval för att bestämma vilka som blir antagna. Dina meriter avgör vilken eller vilka urvalsgrupper du hamnar i.

Vilken urvalsgrupp tillhör jag som går ett högskoleförberedande program?

Om du går ett högskoleförberedande program utan att ha kompletterat någon kurs så tillhör du kvotgrupp BI.

Men om jag går ett yrkesförberedande program?

Om du har en gymnasieexamen från ett yrkesprogram kan du behöva komplettera för att bli grundläggande behörig. En gymnasieexamen från ett yrkesprogram ger normalt inte grundläggande behörighet. Det beror på att den inte innehåller tillräckligt mycket svenska och engelska. Men du kan komplettera i svenska och engelska, så att du får grundläggande behörighet. Du som har en yrkesexamen och kompletterar den för grundläggande behörighet tillhör också kvotgrupp BI.

Vad menas med särskild behörighet? Kan jag ha det även från ett yrkesprogram? Vilka kurser som ingick i ditt program, samt vilka kurser du valde som individuellt- och fördjupningskurs avgör om du har särskild behörighet eller inte. Vissa kurser på yrkesprogrammen kan också ersätta viss behörighetskrav.

Högskoleprovet är ett frivilligt prov. Om du skriver det deltar du i fler urvalsgrupper i antagningen till högskolan. Det ökar dina chanser att komma in på de flesta utbildningar om du har behörighet. Provet skrivs två gånger om året.

Om du saknar särskild behörighet till den utbildning du vill läsa på högskolan eller universitetet kan du läsa ett basår. Går du ett basår så finns det garantiplatser till vissa utbildningar. Vilka garantiplatser det gäller brukar anges hos universitetet och högskolor som erbjuder basår. Det är även möjligt att läsa ett basår om man redan har behörigheten, det är dels ett sätt repetera kunskaper från gymnasiet och att få möjlighet till någon av garantiplatserna.

Var kan jag läsa basår och hur funkar det?

Plugga utomlands

Drömmer du som många andra om att studera utomlands? Men hur ska man tänka egentligen? Är till exempel en juristexamen från USA giltig i Sverige? Eller lärare, läkare, arkitekt? Hos SACCO hittar du tips krig hur du ska tänka innan du ger dig iväg.

Med utbytesprogram kostar det betydligt mindre än om du åker på egen hand. Vad är viktigt att tänka på? Studera.nu har bra information oavsett vilket som gäller för dig.

Ekonomi och boende

Det vanligaste är att man ansöker om studiemedel från CSN. Det finns en lånedel och en bidragsdel. Många jobbar extra, men det är viktigt att hålla koll på att man inte jobbar för mycket så att studiemedlet minskar - eller att du inte hinner med studierna när du jobbar. Du får inget CSN under julen eller sommaren.

När du har blivit antagen till högskolan eller universitet kan det vara dags att skaffa boende. För vissa är det den första egna bostaden – ett nytt och spännande steg i livet!

Söka jobb

Ska du söka jobb? Skriva CV och personligt brev? Gå på anställningsintervju? Kul! Eller tycker du att det är läskigt, svårt eller inte vet hur du ska göra när du söker jobb, skriver CV, personligt brev? Eller känner dig svimfärdig vid tanken på att gå på anställningsintervju? Lugn, det finns tips och trix. Här är några från Arbetsförmedlingen samt från en rekryterare som läser jobbansökningar varje dag på ett företag:

Dags för jobbintervju? Grattis! Intervjun är arbetsgivarens sätt att se om du passar för jobbet. Och ditt sätt att se om jobbet passar dig. Här får du tips om vad du ska tänka på före, under och efter jobbintervjun.

Hos arbetsförmedlingen kan du hitta förslag på olika yrken, se arbetsmarknadens prognoser, hitta lediga jobb samt göra intressetest.

Vart finns det ett stort behov av arbetskraft?

Saco presenterar sina prognoser för hur arbetsmarknaden för ett antal akademikeryrken kommer att se ut på fem års sikt.

Ett personligt brev är en presentation av dig själv som du skickar med ditt cv när du söker jobb. Här är din chans att visa att du är rätt person för just det här jobbet.

Tyck till om sidan

Skicka en kommentar till innehållsansvarig




Skriv ut

Kontakt

  • Studie- och yrkesvägledare

    Emma Molarin

    emma.molarin@hudiksvall.se
    Studie- och yrkesvägledare
    Bromangymnasiet
    Telefon: 0650-197 22
    Mobil:

    - Ekonomiprogrammet (EK)

    - Samhällsvetenskapliga programmet (SA)

    - Vård- och omsorgsprogrammet (VO)


    Anette Skarin

    anette.skarin@hudiksvall.se
    Studie- och yrkesvägledare
    Bromangymnasiet
    Telefon: 0650-197 23
    Mobil: 073-068 76 62
    - Handel- och administrationsprogrammet (HA)

    - Industritekniska programmet (HIT)

    - Naturvetenskapliga progammet (NA)

    - Teknikprogrammet (TE)

    Maria Winberg

    maria.winberg@hudiksvall.se
    Studie- och yrkesvägledare
    Bromangymnasiet
    Telefon: 0650-197 21
    Mobil: 073-275 20 65

    - Bygg- och anläggningsprogrammet (BA)

    - El- och energiprogrammet (EE)

    - Estetiska programmet (ES)

    - Fordon- och transportprogrammet (FT)

    - VVS- och fastighetsprogrammet (VF)


    Stina Selin

    stina.selin@hudiksvall.se

    Studie- och yrkesvägledare
    Bromangymnasiet
    Telefon: 0650-294 78
    Mobil: 073-070 42 98
    - Introduktionsprogrammet (IM)

    - Hotell- och turismprogrammet (HT)
    - Restaurang- och livsmedelprogrammet (RL)


    Kristina Stillmark

    kristina.stillmark@hudiksvall.se

    Studie- och yrkesvägledare

    Telefon: 0650-192 28

    Mobil: 070-190 88 83

    - Gymnasiesärskolan

Bromangymnasiet ska vara en mötesplats för elever där de genom ett aktivt lärande erövrar goda kunskaper och därmed en stark tro på framtiden