Mikroplaster

Restavfallet (= soppåsarna i den gröna tunnan) skickas till energiutvinning i Sundsvall. Det låter kanske bra men förbränning av fossil plast släpper ut CO2e. Det är bättre att återvinna materialet som ny plast. Det bästa är förstås att undvika plastförpackningar, men det är svårt för oss konsumenter.

I dag återvinns nära 20 % av de plastförpackningar som invånare sorterar till återvinning. Resten energiutvinns. Du behöver inte hålla reda på vilka som går att återvinna eller inte. Låt plastindustrin få alla dina plastförpackningar så gör de det bästa av dem. De sorteras optiskt och de som går att återvinna återvinns. Branschen utvecklas snabbt och klarar av att återvinna allt fler plastförpackningar.

I Hudiksvalls kommun slängs ungefär ett kilo plastförpackningar i restavfallet/hushåll varannan vecka. Plast är ofta ett ”fluffigt” material så ett kilo fyller många soppåsar. De här felsorteringarna kostar taxekollektivet i Hudiksvalls kommun mer än en halv miljon kronor/år. Det belastar avfallsabonnemanget som alla fastighetsägare har. Bor du i lägenhet så ingår det i hyran.

Plastförpackningarna i soppåsarna = restavfallet i den gröna tunnan 2022 motsvarar cirka 360 000 CO2e eller utsläppen från 1 800 000 kilometers körning med en personbil.

Att lägga en tallrik över en skål i kylen istället för att ta engångs-plastfolie är ett exempel. Att lägga osten i en ostkupa istället för en plastpåse. Att byta blöja på bebisen på en handduk som man tvättar istället för ett engångsskydd som man slänger bort. Ta med en tom matlåda och plocka i din lunch från en restaurangs buffé i den. Att ha förkläden som man tvättar istället för engångs som man slänger bort. I Hudiksvalls kommuns matbutiker köper vi frukt i papperspåsen som används till matavfallet sen.

Att dricka kranvatten istället för att köpa vatten på flaska är ett bra exempel. Att tacka nej till plastlocket på take away-kaffe. Att inte använda sköljmedel när du tvättar.

På kontor: ta bort skräpkorgar under varje skrivbord (med varsin soppåse i plast) och ställ in en gemensam sorteringsmöbel istället. Ha en skogräns istället för gammeldags blå plasttossor till skorna.

Skräpet på marken följer med i bäckar och dagvatten ut i sjöar och hav. Mikroplaster följer med avloppsvattnet via reningsverken ut i sjöar och hav.

Mikroplaster finns i vattnet som cirkulerar mellan hav, atmosfär och land. Hydrologi är läran om vattnet och dess kretslopp på jordklotet.

Djur sväljer mikroplatser och de följer med till oss människor via livsmedelskedjan. Vi får i oss mikroplasterna både via mat och dryck.

Det finns så klart mycket info om mikroplast på nätet.

Här är några länkar:

Mikroplaster på jobbet: gemensamt arbete med kretsloppsplanerna i kommunerna i Gävleborg: Tillsammans skapar vi en hållbar plastanvändning (kretsloppsplangavleborg.se) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Mikroplast, Naturvårdsverket: Mikroplast (naturvardsverket.se) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Nya regler om engångsplast 1 jan, 2022. Naturvårdsverket: Nya regler om engångsplast (naturvardsverket.se) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.Det här är plast, Kemikalieinspektionen: Det här är plast (kemi.se) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Råd om kemikalier i prylar, Kemikalieinspektionen Råd om kemikalier i prylar (kemi.se) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Minskat plastskräp, Europa parlementet: Minskat plastskräp (europarl.europa.eu) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Mikoplasters ursprung, effekter och lösningar, Europa parlamentet:

Mikroplasters urspring, effekter och lösningar (europarl.europa.eu) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Handlingsplaner och rapporter:

Ny teknik ska minska utsläpp av mikroplast i våra hav, RISE:Ny teknik ska minska utsläpp av mikroplast i våra hav (ri.se) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Handbok för att minska plastavfall till energiutvinning, Värmemarknad Sverige och Profu 2022: Handbok för att minska plastavfall till energiutvinning (pdf) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Sveriges handlingsplan för plast, Regeringskansliet 2022: Sveriges handlingsplan för plast (regeringen.se) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Föreningar:

Om plast och mikroplast, Naturskyddsföreningen: Plast och mikroplast (naturskyddsforeningen.se) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Stoppa plastföroreningarna, WWF: Stoppa plastföroeringar (wwf.se) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Mikroplast – det här vet vi, Håll Sverige Rent: Mikroplast - Det här vet vi (hsr.se) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

En film om skräp och engångsplast av Håll Sverige rent:

Skräp på land blir skräp i hav – En film om skräp och engångsplast (youtube.com) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Plast och skadliga ämnen - vad du behöver veta, Sveriges konsumenter: Plast och skadliga ämnen - Vad du behöver veta (sverigeskonsumenter.se) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Assessing Plastic Ingestion from Nature to People, WWF:Assesing Plastic Ingestion från Nature to People (wwf.se) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Sök fakta och lär dig mer om mikroplaster. Då vet du att plastskräp som blåser omkring bryts ner till allt mindre bitar. Därför är det bra att alltid plocka upp plastskräp du ser och slänga det i en skräpkorg.

När du tvättar kläder så lossnar fibrer. Om fibrerna består av till exempel bomull, ull eller viskos bryts de ner inom ett par år. Men fibrer från syntet (= plast) blir kvar som mikroplaster under lång tid. När du tvättar exempelvis en fleecejacka så lossnar det små, små bitar polyester och följer med i avloppsvattnet. Tills vi vet mer om tvätt och mikroplasters påverkan är råden:

• Torka av fläcken på skaljackan istället för att tvätta den. Vädra kläder och tvätta mer sällan.
• Kortprogram är att föredra när man tvättar exempelvis träningskläder. Exempel på syntetiska fiber i textil är polyester, nylon, akryl och elastan.
• Vattentemperaturen påverkar, ju lägre temperatur desto mindre slitage i tvätten.
• Häng tvätten att torka istället för att tumla den.
• I de första tvättarna lossnar mest fiber så välj gärna begagnade kläder. Använd kläder länge, köp bra kvalité och laga om de går sönder. Hyr eller låna sällankläder som till exempel en balklänning eller ett sportplagg du använder någon gång per år.
• Bomull, ull och lin är naturfibrer. Viskos, modal och lyocell är fibrer från skog.

Läs mer om kläder och mikroplaster på till exempel:

Naturskyddsföreningens webb: Plagg som sprider mikroplast i havet (naturskyddsforeningen.se) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Stockholm Stad: Informera om smart tvätthantering (miljobarometern.stockholm.se) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Sedan 2018 är det förbud mot mikroplaster i kosmetiska produkter som är till för att sköljas av eller spottas ut. Exempel är tandkräm, kroppsskrubb, ansiktspeeling, duschtvål, schampo och balsam. Annat smink berörs inte av förbudet. Står det till exempel polyeten eller polypropylen i innehållsförteckningen så innehåller det mikroplaster. Det finns också en diskussion där producenter och forskare inte är överens om vad som ska klassas som mikroplaster eller inte.

Det pågår ett arbete med att ta fram en begränsning av mikroplaster på EU-nivå. Exempel på produkter som kan komma att omfattas av förbudet är kosmetiska produkter (både sådana som sköljs av och de som inte sköljs av), tvätt- och rengöringsmedel, målarfärger och fyllnadsmaterial i konstgräsplaner.

Källa Kemikalieinspektionen:Plastartiklar i kosmetiska produkter (kemi.se) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Att vi får i oss fem gram mikroplast i veckan kommer från forskning som WWF lyfte i en kampanj 2019. Fem gram är ett globalt snitt och vi vet inte om vi i Hudiksvall får i oss mer eller mindre.

Analysen “No Plastic in Nature: Assessing Plastic Ingestion from Nature to People” har tagits fram av University of Newcastle, Australien. Den bygger på ett 50-tal vetenskapliga globala studier om människors intag av plast.

Det är kunskapsluckor om vilken grad mikroplasterna påverkar människors hälsa och vår natur. Kunskapsluckor finns även om hur mycket olika organismer exponeras för mikroplast. Det gör att man inte med säkerhet kan uttala sig om riskerna med mikroplast. Det finns indikationer på att större partiklar kan vara relativt oproblematiska medan mindre partiklar kan ha negativa effekter. Detta gäller i synnerhet för nanoplast. Större bitar kan brytas ner till mindre partiklar.

Mikroplaster är troligtvis inte någon stor risk för miljö och hälsa i nuvarande koncentrationer även om det kan finnas platser där det skulle kunna finnas risk för effekter. Källa: Naturvårdsverkets regeringsuppdrag om mikroplast, 2019.

Mikroplast går inte genom cellväggen utan passerar genom kroppen som allt annat vi får i oss. Däremot påverkas det marina djurlivet negativt, till exempel när små yngel och andra marina djur misstar mikroplast för mat. När mikroplaster bryts ner så blir de nanoplast, och de är ännu mindre bitar än mikroplast.

Källa RISE, 2021:Ny teknik ska minska utsläpp av mikroplast i våra hav (ri.se) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Naturvårdsverket driver på för ökad kunskap och dialog i frågor om mikroplast. Många aktörer globalt och lokalt måste samarbeta för att hindra uppkomst och spridningen redan vid källan. Det behövs konkreta åtgärder på både producent- och konsumentnivå. Alltså, att fler väljer annat än det som riskerar att bli mikroplast. 2022 kom lagen som förbjöd en del engångsplast.

Naturvårdsverket samarbetar med stiftelsen Håll Sverige Rent, som arbetar med förebyggande insatser och skräpplockaraktiviteter för att minska nedskräpningen.

Åtgärder motiveras av försiktighetsprincipen och miljöbalkens allmänna hänsynsregler. Försiktighetsprincipen innebär att vi ska använda material som till exempel plast med försiktighet. När det finns risker för människors hälsa och miljö ska det motverkas genom skyddsåtgärder, begränsningar och anpassningar.

Om man ska tänka enligt försiktighetsprincipen privat så kan man vara försiktig genom välja det man tänker är bättre. Att torka av fläcken på skaljackan istället för att tvätta den. Att köpa hård tvål istället för flytande för att inte riskera att den flytande innehåller mikroplaster. Att välja miljövänliga rengöringsmedel istället för de med många kemikalier i. Att köpa beggade jeans istället för nya eftersom de redan är tvättade många gånger.

Länsstyrelsen i Gävleborgs plaststrategi utgår från Naturvårdsverkets beskrivning av en hållbar plastanvändning:

• Plast har ett värde som gör att den inte förbrukas i onödan eller hamnar i naturen.
• Plast kan återanvändas.
• Plast ska materialåtervinnas och bli till nya varor.
• Plast är fri från farliga ämnen.
• Plast ska vara tillverkad av råvaror med låg miljöbelastning; att plasten består av förnybar och/eller återvunnen råvara.

Sveriges handlingsplan för plast kom i februari 2022: plast har en stor inverkan på klimatet då cirka 99 procent av plasten i dag tillverkas av fossil olja.

Här är några exempel:

• När du är på återvinningscecntralen på Ulvberget och lämnar hårdplast till återvinning ökar vi mängden tillgänglig återbrukbar plast. Att sortera hårdplast till återvinning är en del för att klara Hudiksvalls kommuns kretsloppsplan: Den säger att mängden grovavfall till energiutvinning ska minska med 25 % från 2020.
• Hudiksvalls kommuns verksamheter ska minska mängden restavfall (soppåsarnai gröna tunnan) till hälften till 2025. Där är inventering av engångplast i verksamheten ett sätt att lyckas.
• Kultur och fritid har ett nätverk för att jobba klokt med konstgräsplaner.
• Förskolorna i Hudiksvalls kommun arbetar sedan några år tillbaka enligt arbetssättet en kemikaliefri förskola.
• Den här informationskampanjen är en del för att öka kunskapen om mikroplast.

Hållbar plastanvändning utgår från det Globala målet 12, som handlar om hållbar konsumtion.

Kampanjen är en del för att klara kretsloppslanen som kommunfullmäktige antog Hudiksvalls kommun 2021. Indikatorerna och åtgärderna om plast i kretsloppsplanen är flera:

• Indikator 10: Vikten restavfall i underjordsbehållare ska minska årligen jämfört med 2021.
• Indikator 12: Mängden restavfall (gröna tunnan) från kommunala verksamheter ska halveras till 2025 jämfört med 2021.
• Indikator 14: Restavfall ska minska med 25 % jämfört med 2021, kg/person. (Där det ligger 12,6 % plastförpackningar).
• Indikator 16: Mängd plastförpackningar i restavfall ska minska med 50 % jämfört med 2018.
• Åtgärd 20:11. Senast år 2024 avfallsminimera de största plastströmmarna inom kommunala verksamheter samt genomföra åtgärder i linje med den regionala plaststrategin för Gävleborg
• Åtgärd 20:23 Genomföra återkommande informationskampanjer.

Enligt Sveriges handlingsplan för plast 2022 ska vi ha en hållbar plastanvändning.

Gävleborg har en plaststrategi sedan 2020.