Varifrån kommer pengarna?
De flesta av kommunernas verksamheter finansieras genom kommunalskatten, med mindre bidrag från staten. Viss service, exempelvis förskolan, är delvis finansierad av avgifter från dem som nyttjar den.
Kommunalskatt
Kommunernas största inkomstkälla är kommunalskatten. Det är den skatt på arbetsinkomster (lön, pension, sjukersättning och så vidare) som medborgarna betalar varje månad. Det är kommunfullmäktige i varje kommun som bestämmer skattesatsen, det vill säga den procentsats som skatten tas ut med.
Läs mer om kommunalskatten i Hudiksvalls kommun
Statsbidrag och utjämning
Kommunerna får bidrag från staten. Staten finansierar bidragen med skatter som medborgarna betalar in, som exempelvis mervärdesskatt (moms), punktskatt på alkohol och tobak samt skatt på kapitalinkomster. Den största delen av statsbidragen till kommunerna är allmänna, medan en mindre del är riktade till olika verksamheter och måste användas till särskilda ändamål som staten pekar ut.
Alla kommuner i Sverige är enligt lag skyldiga att tillhandahålla vissa obligatoriska verksamheter. Det finns stora skillnader i skatteintäkter och utgiftsbehov mellan olika kommuner. För att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för alla kommuner i landet att bedriva sin verksamhet finns det ett kommunalekonomiskt skatteutjämningssystem. Syftet med systemet är att alla invånare i Sverige ska ha tillgång till en likvärdig service oavsett vilken kommun man bor i.
Utjämningssystemet delas upp i fem olika delar: inkomstutjämning, kostnadsutjämning, strukturbidrag, införandebidrag och regleringsbidrag eller avgift. Läs mer om skatteutjämningssystemet
Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Inkomstutjämning
I inkomstutjämningen sker en utjämning av skatteinkomster mellan kommuner och systemet består huvudsakligen av ett statligt finansierat inkomstutjämningsbidrag. Avsikten är att alla kommuner ska ha ungefär samma skatteunderlag, det vill säga skatteinkomster per invånare.
Kostnadsutjämning
I kostnadsutjämningen utjämnas för strukturella kostnadsskillnader. Det kan vara att behovet av kommunal verksamhet är olika, till exempel finns det ett större behov av äldreomsorg i kommuner med många gamla invånare. Det kan också vara kostnaden för att tillhandahålla en viss service varierar, till exempel kan skolan kosta mer i en glesbygdskommun eftersom undervisningen kan behöva drivas i mindre klasser och att eleverna oftare behöver skolskjuts. Kostnadsutjämningen sker helt utan tillskott av statliga bidrag.
Övriga intäkter
Kommunerna tar också ut avgifter för vissa tjänster som de tillhandahåller, som exempelvis förskola, äldreomsorg, renhållning, vatten och avlopp. Dessutom har kommuner ett antal andra intäkter, till exempel finansiella intäkter som ränteintäkter och utdelningar.