Handlingsplan för suicidprevention

Övergripande inriktning med prioriteringar som varje nämnd ansvarar för.

Godkänd 2023-05-09. Handlingsplanen ska revideras en gång under varje mandatperiod.

Bakgrund

Varje år tar cirka 1500 [1] personer i Sverige sitt liv, cirka 8 [2] st. hemmahörande i Hudiksvalls kommun. Det svåra lidande som ligger bakom suicidhandlingar är inte enbart kopplat till psykisk ohälsa eller psykiatriska diagnoser. En betydande del av de suicidhandlingar som begås beror på exempelvis olika typer av omvälvande händelser, existentiella kriser, ensamhet eller somatiska sjukdomar.

Under de senaste 15 åren har antalet självmord minskat med cirka 20 procent i Sverige, men siffran är fortfarande hög jämfört med andra dödsorsaker. Exempelvis är det ungefär sex gånger fler som tar sitt liv än som dör i trafiken varje år. Majoriteten av de som tar sitt liv är män, men kvinnor utgör den största andelen som gör självmordsförsök. Självmord är den vanligaste dödsorsaken för unga 15–24 år.

I denna handlingsplan används begreppen suicid och självmord synonymt.

Målgrupp

Målgrupperna är medborgarna i Hudiksvalls kommun samt alla medarbetare inom Hudiksvalls kommun och dess kommunala bolag. Dels utifrån ett arbetsgivarperspektiv och dels utifrån att en viktig del i arbetet sker i mötet mellan medarbetare och medborgare.

Syfte och mål

Syftet är att öka medvetenheten om bakgrundsfaktorer till suicid samt att kommunens förvaltningar bättre ska kunna uppmärksamma personer som kan befinna sig i risk. Syftet är också att öka kunskapsnivån om psykisk ohälsa bland kommunens medborgare med målet att färre suicid sker i Hudiksvalls kommun.

Suicidpreventiva insatser

Det finns flera suicidpreventiva insatser som är verksamma enligt forskning på området. Enligt forskning saknas dock tillförlitliga metoder för att kunna förutse framtida självmord genom verksamma screeningverktyg. Därför bör en stor del av insatserna riktas till många människor med låg eller måttlig risk, snarare än att enbart fokusera på särskilda riskgrupper. [3] På så vis kan det suicidpreventiva arbetet ge avtryck på befolkningsnivå. Suicidpreventivt arbete bör således ske på flera nivåer: universell, selektiv och indikativ, enligt figur nedan [4].

[1] Både säkra och osäkra suicid är medräknade i denna statistik. De flesta osäkra fallen kan hänföras till olika typer av förgiftningar. Man får en underrapportering av självmord om man väljer att räkna bara säkra diagnoser. Så mycket som 70 till 75 procent av de osäkra självmorden har efter psykologiska undersökningar skattats som självmord. Det finns alltså skäl till att slå ihop säkra och osäkra för att få en mer rättvisande bild. ”Hur beräknas självmordsstatistik?”, Nationellt centrum för suicidforskning.

[2] Bilaga 1 – Statistik och nationella och regionala aktörer.

[3] Nationellt centrum för suicidforskning och prevention, 2021.

Diagram över risknivå.

Universella insatser riktar sig till hela befolkningen oavsett risknivå och kan syfta till att öka kunskap och minska stigma, samt att stärka personer innan lidande uppstår. Målgrupper kan vara alltifrån barn inom skolan till personer inom äldreomsorgen och inte minst den egna personalen och den fysiska miljön.

Selektiva insatser riktar sig till grupper i särskild utsatthet för suicidrisk och kan exempelvis syfta till tidig upptäckt. Insatser att motverka påfrestande livshändelser och att stärka människors förmåga att hantera livskriser är exempel på viktiga åtgärder. Att känna till riskgrupper är en förutsättning för alla som möter dessa i sin profession. Samtidigt är det viktigt att framhålla att varje enskild riskgrupp inte nödvändigtvis kräver särskilda insatser.

Indikerade insatser riktar sig till högriskgrupper, exempelvis de personer som försökt att ta sitt liv. Insatser som tidig upptäckt, diagnosticering och behandling är centralt men även åtgärder för att minska sociala och psykologiska problem.

Bakom suicidhandlingar finns en komplex problematik och ett brett spektrum av riskfaktorer [5]. Självmordspreventiva insatser som består av flera olika delar i en så kallad multikomponent strategi, har större chans att nå resultat, under förutsättning att åtminstone en av komponenterna är effektiv. [6] Samverkanseffekter kan då uppnås och ge ett bättre utfall än varje enskild insats för sig. Exempelvis kan en kunskapshöjande insats göras i kombination med en strikt alkoholtillsyn.

[4] Figur 1-Suicidpreventiva insatsnivåer och dess målgrupper, Folkhälsomyndigheten, 2022.

[5] Bilaga 2 - Skydds- och riskfaktorer för suicidhandlingar.

[6] Nationellt centrum för suicidforskning och prevention, 2021.

Områden som särskilt ska prioriteras i Hudiksvalls kommun är

  • Utbildningsinsatser och information om psykisk ohälsa till många medborgare. Exempel grundutbildningen i Första hjälpen till psykisk hälsa- MHFA [7]
  • Barn och ungdomar som är en av de viktigare målgrupperna för de befolkningsinriktade insatserna, då ökad sårbarhet för negativa reaktioner på livskriser och motgångar grundläggs tidigt i livet. Detta ger i bästa fall skyddande effekter livet ut. Det skolbaserade preventionsprogrammet Youth aware of Mental Health” -YAM [8] har visat sig fungera väl för att förebygga suicidförsök och suicidtankar hos unga [9].
  • Ett lokalt alkoholpreventivt arbete kan minska suicidförsök där insatser som rör tillstånd och tillsyn har störst betydelse [10] .Att prioritera vissa områden i kommunens tillsynsplan för serveringstillstånd och försäljning av folköl, tobak och e-cigaretter [11], exempelvis utökad tillsyn på högriskställen utifrån signaler från Polismyndigheten om ökade berusningsnivåer är viktigt. Tillsynsenheten ska arbeta förebyggande, bland annat med utbildningar i Ansvarsfull alkoholservering, som riktar sig till krögare.
  • Insatser till äldre personer som är ofrivilligt ensamma bör prioriteras då Hudiksvalls kommun har höga suicidtal för de äldre åldersgrupperna.
  • Insatser som innebär att begränsa medel och metoder för suicid bör prioriteras i Hudiksvalls kommun och då särskilt gällande metoden ”föremål i rörelse" [12] då suicid med den metoden ligger högt i kommunen. Åtgärder för att förhindra att människor tar sitt liv vid specifika platser där många personer tar sitt liv [13] bör även prioriteras. Åtgärdsförslag är kunskapshöjande insatser kring att begränsa medel och metoder för suicidhandlingar i fysisk miljö vid exempelvis om/nybyggnation[14] samt att hänsyn till suicidperspektivet tas vid byggandet av nya Ostkustbanan [15].

Implementering, ansvarsfördelning och uppföljning

Handlingsplanen innehåller en övergripande prioritering för arbetet med suicidprevention och ingår i kommunens arbete för social hållbarhet. De åtgärder och åtgärdsförslag som kommer att startas eller redan pågår ska följa handlingsplanens utpekade prioriteringar och vara kopplade till respektive nämnd och deras olika verksamheter i kommunen. Varje nämnd ansvarar för sina åtgärder.

[7] Nationellt centrum för suicidforskning och prevention, Karolinska Institutet,Läs mer om Första hjälpen till psykisk hälsa Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

[8] Nationellt centrum för suicidforskning och prevention, Karolinska Institutet,Läs mer om Youth aware of mental health - YAM Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

[9] Folkhälsomyndigheten. Utblick Folkhälsa. Maj 2017. Flera insatser kan förebygga självmord.

[10] Folkhälsomyndigheten, Alkohol och suicid. Analyser av svenska data (2018).

[11] Tillsynsplan tillståndsenheten 2021-2022, Hudiksvalls kommun.

[12] Bilaga 1 – Statistik, nationella och regionala aktörer.

[13] Nationellt centrum för suicidforskning och prevention, 2021.

[14] Förebygga suicid i fysisk miljö- Ett inspirationsmaterial för kommunernas arbete, SKR 2019.

[15] Nationellt centrum för suicidforskning och prevention, Karolinska Institutet

Läs mer om Suicid i transportsystemet Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Uppföljning ska ske inom ordinarie verksamhet i samband med verksamhetsrapportering i årsredovisning. Uppföljning syftar till att stimulera till förbättring och säkerställa att de prioriteringar som anges i planen är fortsatt relevanta.

Bilagor

Bilaga 1: Statistik och nationella och regionala aktörerBilaga 2: Skyddsfaktorer och riskfaktorer för suicidhandlingar