Kretsloppsplan 2021 - 2025 sammanfattning

Bild på en trappa i 5 steg. Steg 1 - deponera. Steg 2 - Energiutvinna. Steg 3 - Återvinna. Steg 4 - Återvända. Steg 5 - Minimera.

Blickarna riktas allt mer på vad vi som kommunal verksamhet gör för att ta ansvar för och minska vår och invånarnas miljöpåverkan. Kommunen har arbetat fram en ny kretsloppsplan (avfallsplan) för verksamheters konsumtion och privatpersoners hantering av material för 2021 - 2025. På den här sidan hittar du en sammanfattning av planen och hur vi arbetar med den.

Kretsloppsplanen handlar om hur vi upphandlar material och tjänster, engångsmaterial vi förbrukar, att vi återanvänder, lagar, lånar, hyr, äger tillsammans, köper och säljer återbruk. Det handlar om att förebygga avfall och minska nedskräpning. För en del handlar det fortfarande att börja sortera förpackningar till återvinning.

Syftet med kretsloppsplanen är att vi alla i Hudiksvalls kommun ska bli mer resurseffektiva. I Sverige är vi duktiga på sopsortering men vi konsumerar fortfarande för mycket nyproducerat material. Om alla i världen skulle konsumera som vi i Sverige gör, så skulle behövas fyra jordklot för att producerar det vi förbrukar på ett år. Nu finns det bara ett tillgängligt klot så alla behöver konsumera klokt.

Vill du ta del av kretsloppsplanen i sin helhet hittar du den här:

Sammanfattning - en cirkulär konsumtion

Kretsloppsplanen ska medvetandegöra och engagera aktörer att bidra till att Hudiksvalls kommun utvecklas enligt avfallstrappan. Den siktar på en hållbar användning av material genom att förebygga avfall, återanvända material samt sortera mer till återvinning. Att gå från linjärt till cirkulärt arbetssätt.

Planens syfte är att skapa största möjliga nytta för miljö, klimat och Hudiksvalls utveckling samtidigt som det genererar ekonomiska fördelar. Det finns pengar att spara genom minskade kostnader, arbeta bort engångsmaterial, mindre mängd till förbränning och deponi. Det är insatser som gynnar miljö och ekonomi, både på kort och lång sikt.

Särskilt fokus läggs på inköp och upphandling, undvika engångsprodukter, återbruka möbler, hållbara evenemang, minska matsvinn, öka källsortering i kommunala verksamheter och öka materialåtervinning av grovavfall. Åtgärder handlar till exempel om att upphandla för längre livstid, välja rätt plast, minska mängden engångsartiklar och att återbruka mer.

Exempel på större åtgärder är en digitaliserad kommunal möbelbank och en byggdepå för byggnadsmaterial tillsammans med näringslivet. Andra åtgärder kan låta som detaljer men de blir stora tillsammans. Att byta ut engångsmaterial till flergångs, att jobba på annat sätt än att använda plasthandskar och ta bort skräpkorgar på kontor är åtgärder som kräver att vi tar in nya tankar och förändrar inarbetade arbetssätt.

Invånare som bor i flerfamiljshus har till stor del redan sortering av förpackningar men för villaägare och andra blir det en stor förändring med kärl för bostadsnära insamling av förpackningar.

Kretsloppsplanen ska hjälpa oss som arbetar, bor eller bara är i Hudiksvalls kommun att ta steg i rätt riktning genom att förändra arbetssätt och vanor till mer hållbara sätt.

För att göra det enkelt har kretsloppsplanen valt ut några av de Globala Målen som sina mål. Det är Globala Målen 3, 6, 7, 11, 12, 13 och 14.

  • 3: Säkerställa hälsosamma liv och främja välbefinnande för alla i alla åldrar.
  • 6: Säkerställa tillgången till och en hållbar förvaltning av vatten och sanitet för alla.
  • 7: Säkerställa tillgång till ekonomiskt överkomlig, tillförlitlig, hållbar och modern energi för alla.
  • 11: Göra städer och bosättningar inkluderande, säkra, motståndskraftiga och hållbara.
  • 12: Säkerställa hållbara konsumtions- och produktionsmönster.
  • 13: Vidta omedelbara åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna och dess konsekvenser.
  • 14: Bevara och nyttja haven och de marina resurserna på ett hållbart sätt för en hållbar utveckling.

Det betyder att när vi genomför åtgärder från kretsloppsplanen så jobbar vi direkt mot globala mål. Indikatorer och åtgärder i planen följer direkt de globala målen. Att konkretisera arbetet för globala mål gör att fler ser kommunen som en attraktiv arbetsgivare och leverantör av tjänster.

Planen är kopplad till EUs avfallsdirektiv och avfallsmål, Agenda 2030, regionala miljömål, RUS, kommunens mål och strategier, regeringsförklaring/sakpolitisk överenskommelse och en ny förordning för bostadsnära insamling. Hälsinglands alla kommuner samarbetar i många av planens indikatorer och åtgärder.

Läs mer om de globala målen 2030 på deras webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Avfallstrappan gäller alla som vistas i vår kommun. Det finns en avfallshierarki, eller avfallstrappa, som styr hur avfall ska tas omhand inom EU och så även i vår kommun. Strävan är att steg för steg flytta konsumtion och arbetssätt med material och avfall uppåt i hiearkin. Vi ska alltså i första hand se till att det skapas så lite avfall som möjligt. Man kan kort beskriva de olika stegen så här:

  • Avfallsminimera: Det bästa är att vara längst upp på trappan där man inte skapar något avfall.
  • Återbruka: Det näst bästa är att återbruka genom att använda saker som redan finns.
  • Återvinna: När vi återvinner så bakar vi om material vi redan har till nytt material och nya saker.
  • Energiutvinna: Soppåsar med restavfall skickas till förbränning och blir värme och el.
  • Deponera: Det sista steget är att deponera avfall. Det betyder att vi tar det ur samhället och lägger det på en deponi.

För att verksamheterna ska veta i vilken riktning de ska arbeta finns konkreta åtgärder i planen. De kopplar till mätbara indikatorer som följs upp via kommunens ordinarie verksamhetsuppföljning. Det gör att planen har förutsättningar att bli levande i den dagliga verksamheten.

Många av åtgärderna styr hur avfallet ska hanteras kommande år. En del av åtgärderna berör alla verksamheter inom kommunen. Och några berör alla invånare.

Totalt är det 58 åtgärder kopplat till 37 mätbara indikatorer. Om du vill ta del av alla åtgärder och indikatorer kan du läsa dem i kretsloppsplanen:

2019 hade varje förvaltning i Hudiksvalls kommun en person som arbetade i en lokal styrgrupp för att ta fram kretsloppsplanen. Tillsammans med tjänstepersoner med specialkompetens som inköp, it och kost har styrgruppen arbetat fram åtgärder och indikatorer.

Att varje förvaltning varit aktiv gör att planen utgår från verksamheternas verklighet och medarbetarnas bedömning på vad vi kan klara av kommande år. Det gör också att planen redan är förankrad i ledningen.

Alla kommuner i Gävleborg tar fram kretsloppsplaner inför 2021 och 2022. Hälsinglands kommuner har jobbat fram planen tillsammans och anpassat en del innehåll för kommunala förutsättningar. Tillsammans med Länsstyrelsen, Region Gävleborg och kommunerna i Gästrikland och Älvkarleby hade vi flera seminarier. För att lära tillsammans bjöd vi in brett till seminarierna. Till exempel var Hudiksvalls Bostäder, HSB, de tio största fastighetsägarna av bostadshus/bostadsrätter i Hudiksvall och Hyresgästföreningen inbjudna till flera av seminarierna.

  • Startseminarium, Bollnäs
  • Avfallsförebyggande upphandling, Söderhamn
  • Avfallshantering i flerbostadshus , Gävle
  • Hållbar plasthantering och att förebygga nedskräpning, Gävle
  • Slam från enskilda avlopp och avloppsreningsverk, Gävle

Läs mer om presentationerna från seminarierna på Kretsloppsplan Gävleborgs webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Planen är ett lagkrav för alla kommuner och heter i lagstiftningen ”kommunal avfallsplan om förebyggande och hantering av avfall”. Vi väljer att kalla den kretsloppsplan för att tydligare berätta vad det handlar om.

Beslut om kretsloppsplan tas av fullmäktige.

Läs mer om Naturvårdsverkets regler om avfallsplan på deras webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.