Krisledningsplan

Så här definierar vi en kris:

• en händelse som drabbar många människor
• en händelse som hotar grundläggande funktioner, som elförsörjning eller kommunikation
• En händelse som allvarligt hotar demokrati, miljö, hälsa eller fred eller stora ekonomiska värden
• en händelse som äventyrar eller hotar förtroendet för kommunen och de värden som kommunen står för.

Varje dag sker saker som avviker från det normala runt om i våra verksamheter. I de flesta fall kan dessa hanteras i den ordinarie verksamheten och definieras inte som en kris.

Bedöms det kunna eskalera, till exempel genom stort medieintresse, eller om samordning av resurser utanför den aktuella förvaltningen krävs, ska krisledningen informeras och vid behov aktiveras.

En grundläggande princip är att en kris ska hanteras där den inträffar och av dem som är närmast berörda och ansvariga. All verksamhet ska fortsätta som vanligt, så långt det är möjligt.

Geografiskt områdesansvar

Kommunen har ett ansvar för att olika aktörer samverkar kring planering och att exempelvis förtroendevalda och medarbetare får den övning och utbildning som behövs. När en kris inträffat ska kommunen hålla berörda myndigheter informerade om händelseutveckling och åtgärder.

Om en större extraordinär händelse inträffar kan krisledningsnämnden aktiveras. I Hudiksvalls kommun utgörs den av kommunstyrelsen.

Krisledningsnämndens befogenheter regleras av ett särskilt reglemente. Nämnden får fatta beslut om att överta hela eller delar av verksamhetsområden från övriga nämnder i kommunen i den utsträckning som är nödvändig med hänsyn till den extraordinära händelsens art och omfattning.

Krisledningsnämndens roll är att:

• verka för samordning och prioritering av resurser
• samverka med externa aktörer
• fatta beslut av övergripande och strategisk karaktär.

Ordföranden i krisledningsnämnden beslutar när en extraordinär händelse medför att krisledningsnämnden ska träda i funktion. Ordföranden kan besluta å nämndens vägnar i ärenden som är så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas. Sådana beslut ska snarast anmälas till nämnden. Har ordföranden i krisledningsnämnden förhinder träder vice ordföranden in i dennes ställe.

Inlarmning

Huvudregeln är att inlarmning sker via SMS. Detta sker efter beslut av kommunstyrelsens ordförande efter dialog med kommundirektören. Inlarmningen sköts praktiskt av räddningstjänsten.

Bevakningsläge

Krisledningsgruppens ordförande (kommundirektören eller ersättare) kan fatta beslut om beredskapsläge vid risk för händelser:

• som kräver samordning
• som allvarligt påverkar förtroendet för hela kommunen
• som innebär allvarliga störningar i viktiga samhällsfunktioner
• som innebär allvarliga störningar som påverkar många
• som kan skapa social oro.

Beredskapsläge innebär att aktörer internt och externt informeras om läget och följer utvecklingen.

Krisledningsgruppens ordförande (kommundirektören eller ersättare) fattar beslut om att avsluta beredskapsläge.

Beredskapsläge

Krisledningsgruppens ordförande (kommundirektören eller ersättare) kan fatta beslut om beredskapsläge vid risk för händelser:

• som kräver samordning
• som allvarligt påverkar förtroendet för hela kommunen
• som innebär allvarliga störningar i viktiga samhällsfunktioner
• som innebär allvarliga störningar som påverkar många
• som kan skapa social oro.

Beredskapsläge innebär att aktörer internt och externt informeras om läget, vidtar nödvändiga åtgärder och följer utvecklingen.

Krisledningsgruppens ordförande (kommundirektören eller ersättare) fattar beslut om att avsluta beredskapsläge.

Stabsläge

Krisledningsgruppens ordförande (kommundirektören eller ersättare) kan i samråd med kommunstyrelsens ordförande fatta beslut om att gå upp i stabsläge vid händelser:

• som kräver samordning
• som allvarligt påverkar förtroendet för hela kommunen
• som innebär allvarliga störningar i viktiga samhällsfunktioner
• som innebär allvarliga störningar som påverkar många
• som kan skapa social oro
• som innebär att vi behöver bistå andra samhällsaktörer som andra kommuner eller Region Gävleborg i lägen där de inte har möjlighet att själva hantera situationen.

Så länge krisen pågår hålls regelbundna möten, dit representanter från aktuella verksamheter kallas och externa aktörer bjuds in. På mötet diskuteras bland annat:

• Vad har hänt?
• Vilka konsekvenser kan det få?
• Vilka är berörda?
• Hur kan situationen utveckla sig?
• Vad behöver göras nu och på längre sikt?
• Vad behöver kommuniceras? Målgrupper?

Vid stabsläge har kommundirektören enligt överenskommelse rätt fatta beslut i förvaltningschefers ställe.

Krisledningsgruppens ordförande (kommundirektören eller ersättare) fattar i samråd med kommunstyrelsens ordförande beslut om att avsluta stabsläge.

Återgångsläge

Krisledningsgruppens ordförande (kommundirektören eller ersättare) kan fatta beslut om återgångsläge efter den akuta krishanteringen.

Återgångsläge innebär att aktörer internt och externt:

• följer utvecklingen till dess läget stabiliserats
• återställer anpassningar som gjorts med anledning av krisen
• utvärderar.

Krisledningsgruppens ordförande (kommundirektören eller ersättare) fattar i samråd med kommunstyrelsens ordförande beslut om att avsluta återgångsläge.

Kommunens krisstöd har som uppgift att stötta personer och grupper som på olika sätt drabbats av kris. Det fungerar som ett komplement till ordinarie verksamhet - behöver man akut hjälp eller mer stöd än vad krisstödet kan ge ska man vända sig direkt till exempelvis hälso- och sjukvården. Krisstödet kan med kort varsel kallas in i avvaktan på att ordinarie verksamhet har möjlighet att agera.

Det kan vara många som är drabbade i en kris och krisstödet är till för alla som behöver det. Det kan till exempel handla om att ordna mötesplatser där man kan samlas en stund och prata eller ge praktiskt stöd om det behövs.

Kommunens krisstöd agerar på uppdrag av och i nära samverkan med krisledningen och består av en samordnare som leder en operativ grupp med stödpersoner. Kommunens krisstöd samverkar i ett nätverk med bland annat Polisen, Region Gävleborg och Svenska kyrkan, där kommunen har ett samordningsansvar.

• Krisstöd
• Kommunikation
• Fixare
• Teknik och data
• Administration
• Transport
• Förtäring

Kriskommunikation är en av de delar i krisorganisationen som snabbt måste komma igång. Viktiga funktioner:

• kommunens webbplatser
• mediekontakter
• sociala medier
• analys och omvärldsbevakning
• frågor och svar.

När kommunen går upp i beredskaps- eller stabsläge ska förvaltningarna bistå med de resurser som behövs. Vid behov etableras en egen krisorganisation för förvaltningen som står i löpande kontakt med kommunens krisledning.

Förvaltningarna har huvudansvaret för att den ordinarie verksamheten så långt som möjligt bedrivs som vanligt under krisen.

Vad är en kris?

Varje dag sker runt om i våra verksamheter händelser som avviker från det normala, men som inte enligt definitionen är att betrakta som en kris. Den här typen av händelse hanteras av förvaltningarna. Bedöms det kunna eskalera, till exempel genom stort medieintresse, eller om det finns behov av att samordna resurser utanför förvaltningen ska krisledningen informeras och vid behov aktiveras.

Vad är en kris?

När en kris drabbar Hudiksvalls kommun kan vissa av våra vård- och omsorgsborenden samt Svågagården fungera som trygghetsnpunkter dit människor kan gå för att få information, värme och stöd.

Läs mer om våra trygghetspunkter:

Trygghetspunkter

Krisledningsgruppens ordförande (kommundirektören eller ersättare) fattar beslut om att avveckla stabsläget och tar initiativ till utvärdering i anslutning till krisen och uppföljning av överenskomna åtgärder efter en tid.

Dokumentation:

1. Alltid vid utvärdering: minnesanteckningar.
2. Unik, mindre händelse: åtgärdsplan för att undvika att det händer igen.
3. Större händelse som riskerar att återkomma: handlingsplan (kan också utarbetas utifrån risk- och sårbarhetsanalys).