Program för uppföljning av privata utförare – mål och riktlinjer 2023–2026

Antaget av kommunfullmäktige 2022-12-19.
Diarienummer 2022-000426.
Revideras varje mandatperiod.

Sammanfattning

Kommunfullmäktige ska för varje mandatperiod enligt kommunallagen[1] anta ett program med mål och riktlinjer för sådana kommunala angelägenheter som utförs av privata utförare. I programmet ska det också anges hur fullmäktiges mål och riktlinjer ska följas upp och hur allmänhetens insyn ska tillgodoses.

Bestämmelserna syftar till att förbättra uppföljning och kontroll av privata utförare och öka allmänhetens insyn i privata utförares verksamhet.

Detta program omfattar verksamhet som utförs av privata utförare och där kommunen är huvudman, vilket exkluderar fristående förskolor och skolor.

[1] KL 5 kap 3§

1 Bakgrund

1.1 Överlämnande av kommunala angelägenheter

Kommuner får enligt kommunallagen[2] lämna över verksamhet till privata utförare. Gentemot kommuninvånarna är kommunen fortsatt ansvarig, på samma sätt som för verksamhet som bedrivs i egen regi. Om det i lag eller annan författning anges att verksamhet ska bedrivas av en kommunal nämnd får den inte överlämnas. Om verksamheten innefattar myndighetsutövning, får den lämnas över endast om det finns stöd för det i lag. Det är fullmäktige som har det övergripande ansvaret för uppföljning och insyn.

1.2 Syfte

Enligt kommunallagen[3] ska kommunfullmäktige varje mandatperiod anta ett program med mål och riktlinjer för verksamheter som utförs av privata utförare. Syftet med programmet är att:

Öka allmänhetens insyn
Förbättra uppföljning och kontroll av privata utförares avtal med kommunen
Säkerställa att privata utförare arbetar enligt kommunens mål och intentioner

1.3 Definition av privata utförare

Kommunen är huvudman för flertalet välfärdstjänster och har därigenom, enligt lag, ansvar för att tillhandahålla tjänster med tillfredsställande kvalitet till kommunens invånare. Kommunen är huvudman för alla sina angelägenheter oavsett vem som är utförare med undantag av fristående förskolor och skolor som är sina egna huvudmän.

Privat utförare definieras i kommunallagen[4] som en juridisk person eller en enskild individ som har hand om skötseln av en kommunal angelägenhet. Med en privat utförare avses inte ett hel- eller delägt kommunalt bolag. Det handlar om:

Aktiebolag, stiftelser och ekonomiska föreningar
Enskilda firmor och handelsbolag
Idéburna organisationer och kooperativa föreningar

Privata aktörer kan bli utförare av en kommunal angelägenhet genom att uppfylla ett av följande kriterier:

Vinna en offentlig upphandling enligt LOU[5].
Kvalificera sig för att ingå i ett valfrihetssystem enligt LOV[6].
Sälja enstaka tjänster till kommunen.

Kommunen är huvudman för verksamhet som bedrivs enligt LOU och LOV och omfattas därmed av Programmet för privata utförare. Däremot är kommunen inte huvudman för verksamhet då enstaka tjänster säljs till kommunen och inte heller för privata aktörer som driver förskola och skola.

[2] KL 10 kap. 1 §

[3] KL 5 kap. 3 §

[4] KL 10kap. 7§

1.4 Omfattning

Programmet omfattar verksamhet som lämnats över för att utföras av privata utförare. Det omfattar alla verksamhetsområden till exempel vård och omsorg, kultur och fritid, skolskjuts, vuxenutbildning, snöröjning, gator med mera.

Programmet inriktar sig framförallt på de verksamheter som riktar sig till, och har stor betydelse för medborgarna eller där riskerna kan bedömas vara stora. Det kan handla om hela verksamheten eller delar av en verksamhet med stor betydelse för medborgaren/brukaren, till exempel särskilda boenden för äldre eller hälso- och sjukvårdsuppgifter, måltidsverksamhet, städning i skolan eller telefonitjänster.

1.5 Avgränsningar

Programmet omfattar inte fristående förskolor och skolor, då sådan verksamhet inte upphandlas utan regleras genom tillståndsgivning. Utförare av personlig assistans omfattas inte av programmet då det är den assistansberättigade som sluter avtal. Vid till exempel köp av tjänst för hem för vård av boende (HVB), har kommunen ansvaret för den individuella insatsen men inte för verksamheten som helhet och omfattas därmed inte av Programmet för privata utförare.

Eftersom programmet gäller upphandlad verksamhet kan krav på uppföljning, insyn med mera, endast påverka avtal i upphandlingar som ligger framåt i tiden. Programmet får inte genomslag på gällande avtalsrelationer eftersom villkoren redan är reglerade.

[5] Lag om offentlig upphandling

[6] Lag om valfrihetssystem, kommunen beslutade 30 maj 2011 att införa LOV (dnr. 2011-097-732), läs mer om LOV i hemtjänsten här: Valfrihet inom hemtjänsten

2 Mål och riktlinjer

2.1 Fullmäktiges mål och riktlinjer

Kommunfullmäktige fastställer årligen en strategisk plan/budget som bland annat innehåller en långsiktig inriktning och strategiska mål för nästkommande år. Kommunfullmäktige i Hudiksvalls kommun har antagit visionen Sveriges bästa kommun att leva och verka i – med 50 000 invånare i kommunen varav 25 000 i staden år 2050. För att nå visionen har kommunfullmäktige antagit tre övergripande mål, samt ett antal verksamhetsmål, se nedan.

Kommunfullmäktiges mål

Samhällstjänster av högsta kvalitet

Öka måluppfyllelsen i våra verksamheter
Minska sjukskrivningarna
Öka kvaliteten i våra verksamheter
Förbättrad service, bemötande, snabbhet, enkelhet
Effektivisering genom behovsstyrd digitalisering

Blomstrande näringsliv

Förbättrad service, bemötande, snabbhet, enkelhet
Stödja utvecklingen av sociala företag
Öka sysselsättningen i form av arbete eller utbildning

Attraktiv och hållbar livsmiljö

Bidra till ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet
Utveckla hamnområdet

Kommunstyrelsen och nämnderna ansvarar för att verksamheterna, oavsett om det är kommunal eller privat utförare, bedrivs enligt:

De av kommunfullmäktiges mål som är relevanta för uppdraget och därmed ska följas upp och framgå i avtalet.
Riktlinjer, som i det här dokumentet innebär de av kommunens styrdokument som är relevanta för uppdraget.
De lagar, förordningar och föreskrifter som gäller eller kan komma att gälla för verksamheten.

Styrelsens/nämndens arbete med planering och uppföljning av verksamhet i enlighet med detta program ingår i kommunens ordinarie styr- och ledningssystem. Det är med utgångspunkt i fastställda mål och kvalitetskrav på verksamheten som det görs tydligt vilka kriterier som är viktiga och därför ska följas upp inom respektive verksamhet.

2.2 Kommunstyrelsens och nämndernas ansvar vid upphandling och avtal

Enligt kommunallagen[7] har kommunstyrelsen och nämnderna, inom sitt verksamhetsområde, ansvar för att se till att verksamheterna bedrivs enligt lagar, föreskrifter, mål och riktlinjer, att den interna kontrollen är tillräcklig och att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. Detta gäller oavsett om verksamheten utförs i egen regi eller utförs av en privat utförare. När en kommunal angelägenhet genom avtal[8] har lämnats över till en privat utförare ska kommunen kontrollera och följa upp verksamheten[9]. Varje nämnd ansvarar för uppföljning och kontroll inom sitt ansvarsområde och svarar också för att detta regleras i de avtal/uppdragsbeskrivningar som träffas med respektive utförare. Uppföljning genomförs i huvudsak av två skäl, som kontroll av uppdraget samt för att möjliggöra utveckling.

Nämnden ska, vid upphandling av tjänst som är en kommunal angelägenhet, utforma upphandlingsdokumenten. Redan i upphandlingsdokumenten ska därför nämndens krav enligt detta program beskrivas. Kraven ska återfinnas i de avtal som nämnden sluter med privata utförare.

Övergripande krav som alltid ska ställas vid kommunens upphandlingar framgår av kommunens inköpspolicy och inköpsriktlinjer.

[7] KL 6 kap. 6§

[8] “Avtal” innefattar, när så är aktuellt, även upphandlingsdokumenten i dokumentet.

[9] KL 10 kap. 8§

2.3 Uppföljning

2.3.3 Kommunstyrelse och nämndernas plan för uppföljning

Varje nämnd ska med fullmäktiges program som grund utarbeta en plan som ses över årligen för när och på vilket sätt avtal och verksamhet ska följas upp. Planen ska omfatta utförare oavsett driftsform, det vill säga även verksamhet i kommunal regi i tillämpliga delar. Planen ska redovisas som en bilaga till nämndsplanen och resultatet av uppföljningen ska redovisas till nämnd under året.

Planen ska bland annat innehålla:

En sammanfattande beskrivning av nämndens uppföljningsansvar
Var det operativa ansvaret för uppföljningen ligger
Former och tidsplan för den typ av uppföljning som kommer att tillämpas (tillsyn, verksamhetsuppföljning, avtalsuppföljning)
Särskilda granskningsområden, till exempel utifrån resultat av tidigare uppföljningar och ändrade omvärldsfaktorer
Former för återkoppling av resultat till nämnd, utförare och allmänhet

Respektive nämnd ansvarar för att planen anpassas efter nämndens specifika verksamhet och förhållanden.

2.4 Rapportering

Kommunstyrelsen och respektive nämnd ansvarar för att återrapportera måluppfyllelse för såväl verksamhet i egen regi som för avtalade mål med privata utförare. Utöver måluppfyllelse ska varje nämnd följa upp de avtal som styrelsen/nämnden tecknat med privata utförare.

Inom ramen för kommunstyrelsens uppsiktplikt informerar sedan styrelsen till fullmäktige hur nämnderna utfört sin uppföljning samt de viktigaste resultaten av denna.

2.5 Allmänhetens rätt till insyn

Varje nämnd ska i avtal tillförsäkra sig information som gör det möjligt att ge allmänheten insyn i den verksamhet som lämnats över till en utförare. Detta sker genom att en klausul om allmänhetens insyn finns med i avtalet. Utföraren ska kunna lämna information när kommunen begär det.

I kontakt med de privata utförarna ska nämnden precisera vilken information som efterfrågas. Informationen ska ha koppling till avtalet och inte ställa högre krav att ta fram än vad som är rimligt.

Utförarens skyldigheter att lämna uppgifter begränsas till att omfatta sådant som inte anses utgöra företagshemligheter och inte strider mot lag eller annan författning.

Den information som nämnden ska tillförsäkra allmänheten ska tillgänglighetsanpassas och publiceras på Hudiksvall.se