Hållbarhet

Karta över globala mål. Logotyp och ikoner.

Det pågår stora och snabba förändringar globalt och lokalt i samhället och miljön. I vår kommun ser vi till exempel omotiverade skillnader mellan olika grupper i befolkningen gällande hälsa och utvecklingsmöjligheter, stora halter av dioxin i fisken och ett för stort koldioxidutsläpp. Vi behöver tillsammans lösa problemen och förebygga att nya kommer till. Hur vi jobbar med hållbar utveckling i verksamheterna och politiska beslut bidrar till detta genom att åstadkomma steg i rätt riktning.

Begreppet hållbar utveckling slog igenom och med publiceringen av Brundtlandrapporten 1987; framtagen under ledning av Gro Harlem Brundtland, Norges första kvinnliga statsminister och under flera år generaldirektör för Världshälsoorganisationen. Rapporten skrevs på uppdrag av FN och fick avgörande betydelse för miljötoppmötet i Rio de Janeiro 1992, slår fast följande:

»En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov.«

De flesta tänker ofta på klimat och miljö, både när de hör termen hållbar utveckling och den ovanstående definition, men i själva verket är miljö bara en del av innebörden. Hållbar utveckling delas in i tre olika områden: ekologisk, ekonomisk och social.

Hushålla med jordens resurser och förstör inte miljö och klimat för kommande generationer.

Ekologisk hållbarhet innebär att långsiktigt bevara jordens, vattnens och ekosystemets produktionsförmåga. Ekosystemet definieras av planetens gränser, det vill säga de hållbara gränserna för allt liv på jorden. Ekosystemets tjänster, t ex biologisk mångfald, pollinering, matproduktion och olika reningsprocesser, måste bevaras. Men ekosystemet utsätts för många påfrestningar, bland annat föroreningar, energiproduktion, buller, klimat- och miljöpåverkan. Långsiktig ekologisk hållbarhet är utgångspunkten när det gäller hanteringen av produkter, produktion, resurser samt klimat- och miljöpåverkan.

Att inom de ramar som naturen tillåter främja människors grundläggande mänskliga rättigheter. Till exempel genom att motverka fattigdom och främja tillväxt utan att det har negativ inverkan på den ekologiska eller den sociala hållbarheten.

Ekonomisk hållbarhet är en integrerad del av hållbarhet och innebär att använda, vårda och underhålla resurser, såväl mänskliga som materiella, för att skapa långsiktigt hållbara värden genom bättre utnyttjande, återanvändning samt återvinning av såväl förnyelsebara resurser som icke förnyelsebara resurser. Med andra ord ska det hushållas med ändliga resurser i dag så att även framtida generationer kan få sina behov tillgodosedda. Att leva på ”avkastningen” av jordens tillgångar och inte förbruka dem. Långsiktig ekonomisk hållbarhet handlar om det nuvarande och det framtida värdet av naturresurser så som dricksvatten, investeringar, konsumtion, marknader och den globala ekonomin.

Att ta vara på grundläggande mänskliga rättigheter.

Ett socialt hållbart samhälle är ett jämställt och jämlikt samhälle där människor lever ett gott liv med god hälsa, utan orättfärdiga skillnader. Ett samhälle med hög tolerans där människors lika värde står i centrum, vilket kräver att människor känner tillit och förtroende till varandra och är delaktiga i samhällsutvecklingen.

Social hållbarhet är av avgörande betydelse för det demokratiska samhället och är helt nödvändig ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Ett socialt hållbart samhälle tål påfrestningar, är anpassningsbart och förändringsbenäget.

För att social hållbarhet ska bli relevant bör det tydligare definieras och omsättas i praktiken utifrån de behov och förutsättningar som kan finnas på lokal, regional respektive nationell nivå. Kommuner, landsting/regioner och staten bär alla, genom sina offentliga åtaganden ett stort ansvar för samhällsutvecklingen. Näringslivet, civilsamhällets organisationer och akademin har också viktiga roller.

En förenklad definition av social hållbarhet är att man planerar för ett samhälle, en stad eller en kommun där människor med olika bakgrund och livssituation kan samverka, arbeta, bo och leva.

Hudiksvalls kommun har beslutat att ta avstamp i den vetenskapliga definitionen, ”Hållbarhetsprinciperna”. De bildar det ramverk som hjälper oss att ta fler steg i rätt riktning.

En vetenskaplig definition av hållbarhet började utvecklas genom en konsensusdialog som initierades för ca 30 år sedan. Formuleringarna har utvecklats, granskats, testats, förfinats, granskats igen och så vidare av forskare och användare världen över. Utgångspunkten för arbetet har varit kunskap om vad som bryter ner vårt livsutrymme. För att sträva mot hållbarhet ska vi undvika de nedbrytande faktorerna.

Hållbarhet definieras därmed enligt åtta principer enligt nedan.

I ett hållbart samhälle utsätts inte naturen för systematiskt ökande

  1. koncentrationer av ämnen från berggrunden, t.ex. fossilt kol och metaller
  2. koncentrationer av ämnen från samhällets produktion, t.ex. kväveoxider och freoner
  3. degradering på fysiskt sätt, t.ex. överuttag av skog och överfiskning.

Människor utsätts inte för strukturella hinder för

  1. hälsa, t.ex. genom farliga arbetsförhållanden eller otillräcklig vila från arbetet
  2. inflytande, t.ex. genom undertryckande av yttrandefrihet eller negligering av åsikter
  3. kompetens, t.ex. genom hinder mot utbildning eller otillräckliga möjligheter till personlig utveckling
  4. opartiskhet, t.ex. genom diskriminering eller orättvisa val till befattningar
  5. meningsskapande, t.ex. genom undertryckande av kultur eller hinder mot samskapande av meningsfulla villkor.

Broman, G.I., Robèrt K.‐H., 2017. A framework for strategic sustainable development. Journal of Cleaner Production 140: 1.

Se en tvåminutersfilm som förklarar hållbarhetsprinciperna (med en något äldre definition av de sociala principerna).

Hållbarhet på två minuter Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

För att stödja företag, kommuner och andra organisationer i att systematiskt och strategiskt bidra till uppfyllelsen av hållbarhetsprinciperna har också en planeringsmodell ( Framework for Strategic Sustainable Development - FSSD) tagits fram.

Forskare och grundare av hållbarhetsprinciperna Karl-Henrik Robért beskriver hållbarhetsarbete för Oskarshamns kommunfullmäktige.

Karl-Henrik Robèrt - presenterar hållbarhet för Oskarshamns Kommunfullmäktige Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Se en kortare film (engelskt tal) med samma talare som ovan.

Dr Karl-Henrik Robèrt - sustainabillity, The Tripple Bottom Line Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.