Hudiksvalls kommuns arbete med hållbarhet

Arbete med inriktning på hållbarhet har bedrivits i kommunen under lång tid. Här hittar du ett axplock av arbeten kopplade till hållbarhet som pågått och pågår inom Hudiksvalls kommun

Hudiksvalls kommun har tagit fram ett stödverktyg för att fatta hållbara beslut och kvalitetsgranska verksamheten ur hållbarhetsperspektiven. Det omfattar dels en checklista för förtroendevalda inför politiska beslut och dels ett stöd för hållbarhetsbedömning.

Nämnder och kommunala bolag ska tillämpa checklistan och verktyget för hållbarhetsbedömning inför beslut om organisationsförändringar, nya arbetssätt eller verksamheter, upphandling, styrdokument som policyer, budgetar, riktlinjer, planer och strategier, nybyggnationer samt långsiktiga eller strategiskt viktiga förändringar.

Hållbarhetsbedömningen inkluderar även vägledning för prövning av barnets bästa enligt lagen om FNs barnkonvention.

Hudiksvalls kommun deltar sedan 2015 i ett forskningssamarbete med 10 kommuner och regioner samt Blekinge Tekniska Högskola. Det innebär att systematiskt tillämpa hållbarhetsprinciperna i kommunens beslutsprocesser. Samtidigt bidrar vi till kunskap om hur kommuner ska agera för att bli mer hållbara.

Strategisk hållbar utveckling är ett av de forskningsområden Blekinge tekniska högskola arbetar med. Projektet Hållbar kommun och regionutveckling är en del av detta forskningsområde. Mer information finns på:

Blekinge tekniska högskolas webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

I projektet har vi valt att använda arbetet med ny översiktsplan för Hudiksvalls kommun som vårt arbetsfält. Parallellt med detta genomför vi ett internt kommunövergripande arbete inom följande arbetsområden:

  • Kommunens vision och övergripande mål har kvalitetsgranskats utifrån hållbarhetsprinciperna. Komplettering av texten i konkretiseringen av de övergripande målen har antagits av kommunfullmäktige.
  • Analys av hinder och möjligheter inom kommunens organisation för arbetet med hållbarhet.
  • Arbetet med ekologisk och social hållbarhet har samordnats. Det ger ökad tydlighet i kontakt med olika verksamheter.
  • Verksamhetscheferna har arbetat med hur vi ska ta fler steg i riktning mot hållbarhet när det gäller kompetens, organisation och ledning.
  • Webbutbildning för nyckelfunktioner.
  • Granskning av ärenden till kommunstyrelsen. Provat ett arbetssätt för att tydliggöra aspekter av hållbarhet i de ärenden som går till kommunstyrelsen.
  • Analys av kommunikationsbehov för olika målgrupper i organisationen.

Nästa steg blir en nulägesanalys för att se inom vilka områden som vi i Hudiksvall har de största bristerna i jämförelse med hållbarhet. Det kommer att ge oss vetskap om vilka områden som vi behöver fokusera på för att uppnå hållbarhet.

Sveriges Ekokommuner Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.Webbinarie om projektet och dess resultat Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Det här ska vi som jobbar i Hudiksvalls kommun sträva efter

Kommunens övergripande mål genomsyras av hållbarhet. Ett av kommunfullmäktiges verksamhetsmål är att bidra till ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet.

Läs mer i Hudiksvalls kommuns vision och mål

Fokus för Hudiksvalls miljöarbete är de miljökvalitetsmål som berör Biologisk mångfald, Giftfri miljö och Begränsad klimatpåverkan. Kommunen har även särskilt ansvar för målet om God bebyggd miljö. Läs mer i strategin för miljömålsarbete:

Strategi för miljömålsarbete

Beslut har tagits om att minska energianvändningen, minska användningen av fossil energi samt om ökad användning av förnyelsebar energi. Kommunorganisationen ska vara fossilfri 2025.

Läs mer i strategin för energi- och klimatstrategi 2017-2050

Kommunens tjänster och arbete för en attraktiv livsmiljö ska omfatta alla invånare på ett likvärdigt sätt utifrån geografi, kön och socioekonomisk bakgrund. Ett första steg är att redovisa och analysera relevanta indikatorer utifrån kön.

Kommunfullmäktige har gett alla nämnder i uppdrag att öka barns och ungas delaktighet i sina beslutsprocesser med utgångspunkt i barns och ungas vardagsmiljöer. Särskilt fokus ska läggas på målgruppen som upplever låg grad av delaktighet.En handlingsplan som beskriver det samordnade arbetet hittar du här:

I kommunens budget fördelas pengar utifrån eventuella specifika satsningar på hållbarhet. I övrigt sker det mesta hållbarhetsarbetet genom kontinuerliga förbättringar inom alla verksamheter.

Ta del av kommunens budget

Som medlem i Sveriges ekokommuner följer vi årligen upp 12 gröna nyckeltal.

Gröna nyckeltal Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Nationell uppföljning av Agenda 2030 finns sammanställt i den gemensamma databasen KOLADA (tidigare Kommun och Landstings Databasen) som drivs av Rådet för främjande av kommunala analyser.

Ta del av indikatorerna på kolada.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Några av indikatorerna redovisas både som grönt nyckeltal och som Agenda 2030 indikator i KOLADA. Då varje kommun har skilda förutsättningar är det svårt att göra en direkt jämförelse mellan kommuner. Indikatorerna ger en vägledning gällande inom vilka områden vi ligger i framkant respektive områden som vi inte kommit lika långt inom. Det är viktigt att se på den egna utvecklingen och nyttja de kommuner som har kommit långt som inspiration för vidareutveckling.Mer information hittar du i kommunens årsredovisning

I kommunens årsredovisning följer vi upp några indikatorer som också är kopplad till vårt övergripande mål Attraktiv och hållbar livsmiljö samt verksamhetsmålet Bidra till ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet.

Kommunens årsredovisningar

Goda exempel på hållbarhet

Hudiksvalls kommun har flera goda exempel på hur vi arbetar med hållbarhet. Här har vi samlat några:

2017 startade kostenheten ett måltidsprojekt på ett av kommunens äldreboende, projektet slog så väl ut så idag finns samma koncept på 5 av kommunens vård- och omsorgsboenden.

Totalt finns 13 vård- och omsorgsboenden i kommunen och vi håller nu på att implementera samma måltidskoncept på alla boenden.

Vi utifrån agenda 2030, FN’s globala mål för hållbar utveckling. Det handlar bland annat om att halvera matsvinnet till år 2030. Ett av kommunfullmäktiges verksamhetsmål är att bidra till ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet.

Kostenheten arbetar utifrån dessa mål. All livsmedelsproduktion har en miljöpåverkan vilket gör det, ur ett miljö- och samhällsperspektiv, särskilt viktigt att minska matsvinnet. Men det är också viktigt att välja mat som minskar belastningen på miljön.

Linda Hansson är köksansvarig på Malsta skola. Hon berättar hur de har arbetat med nya rutiner kring servering för att bidra till att minska matsvinnet.

  • Hur serverar ni, när fyller ni på?
  • Vilka kärl använder ni?
  • Hur ser er resthantering ut?
  • Hur planerar ni för att få plats med detta i ert dagliga arbete?

Fredens kulle är ett av kommunens vård- och omsorgsboenden. Fredrik Åkerlund är köksansvarig och berättar dels hur de enligt kommunens måltidskoncept tillgodoser de äldres behov av ett jämt fördelat näringsintag och hur de hanterar matsvinn.

  • Hur serverar ni, tanke kring portionsstorlekar?
  • Hur ser er resthantering ut?
  • Hur planerar ni för att få plats med detta i ert dagliga arbete?

Björkbergs förskola arbetar med skapande av återbruk kopplat till artiklar i Barnkonventionen. De har fört samman social och ekologisk hållbarhet på ett naturligt sätt. Barnen är delaktiga och visar hur vi kan göra vår vardag mer hållbar.

Panta, ta promenader, äta vegetariskt och plocka skräp. Det är några delar som ingår i Hållbarhetskampen där eleverna från ekonomiprogrammet får tävla mot varandra på temat hållbarhet.

Använder du mycket plast i köket? Häng med till restaurang- och livsmedelsprogrammet som berättar hur de jobbar med hållbarhet och hur de har minskat plasten i restaurangköket

En lyckad Mångfaldsdag på Bromangymnasiet. Eleverna har varit engagerade i att arrangera evenemanget och bidragit på flera olika sätt; bland annat med kläder, musik och olika spännande maträtter. Syftet med evenemanget är att främja integration och inkludering.

Visste du att det faktiskt går att odla inomhus utan jord året om? Det kallas hydroponisk odling och är något som naturvetenskapsprogrammet testar. Inger Gistvik, lärare på programmet berättar om hur det fungerar.

När vi gjorde vår arbetsplan så funderade vi utifrån kommunens övergripande mål om attraktiv och hållbar livsmiljö där vi ska bidra till ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Vad ska vi göra här? Hur kan vi ta nästa steg? Vi gör ganska mycket redan men vi ville ta ett steg i alla tre inriktningarna?

En idé som kom upp var att utveckla vår Återbruksbyrå på Mulle Meck, det är en byrå där besökare ska lägga återbruk, och skapa ett lärande kring återbruk hos våra besökare. Vi ville minska avfallet, sortera rätt och använda materialen igen. Samtidigt vill vi lära besökare om sortering och återbruk så vi kompletterade byrån med en pedagogisk affisch.

Det är en process, hos personal och besökare, i samarbete med Jens Ahlbom som har gjort snygga skyltar och personal från återvinningscentralen som har varit på besök för att diskutera hur man ska tänka och vad som är lämpligast.

Papper och Plast har ökat mycket och restavfallet har minskat. Några saker har ändrats. Till exempel bytte vi ut plastbesticken till sådana som är gjorda av biologisk plast och då ska dom byta återvinningslåda till restavfall.

Vi kan direkt se att Återvinningsbyrån används mer och bättre bara genom att personalen har ökat sin kunskap och sprider det. Men det svåra är att få besökarna att förstå hur de ska göra och även göra det.

Nästa steg i processen är vad gör vi med det vi har sorterat? Vem tar hand om det och hämtar det? Frågan håller på att diskuteras och är en stor logistik fråga.

Vi provar och utvärderar hela tiden. Först provade vi under lågsäsong och det funkade ganska bra. Efter några justeringar och den pedagogiska affischen så har det funkat bra under sommaren också. Vi har hela tiden tänkt att det är bara att börja prova med ett litet steg och se hur det funkar, sen förändra och prova igen.

Utveckling av Djupforsens återvinningsbyrå hos Mulle Meck. En entrédisk i trä där det står två flaskor handsprit och på väggen hänger en grön affisch med vita bokstäver, där det står Matavfall.

En kund på Stora Coop i Hudiksvall kom med idén. Ett test genomfördes i samarbete med Hudiksvalls kommun, Stora Coop och Avfall Sverige. Testet utvärderades och resultatet var positivt och har nu spridit sig i hela kommunen. Många andra kommuner har tagit efter och initiativet tog hem priset Årets cirkulära initiativ 2019.

Läs mer om Årets cirkulära initiativ 2019 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Genom att nyttja en resurs flera gånger blir det mer effektivt och genom att nyttja papperspåsen för matavfall istället för en plastpåse vid inköp av frukt och grönsaker minskas plastanvändningen.

Filmen visar det inledande testet på Stora coop. När kunden kommer hem använder de samma påse till matavfallet i den bruna tunnan.

Bromanbiblioteket har skapat en alternativ och hållbar adventskalender för att göra elever och personal uppmärksamma på bibliotekets tjänster, hållbar utveckling och de globala målen i agenda 2030.

Adventskalendern är helt digital, så elever och personal kan delta på distans. Varje dag i december, fram till och med julafton, är det en fråga eller ett uppdrag. Elever och personal vid Bromangymnasiet besvarar frågan eller löser uppdraget. Varje dag utses två vinnare.

.Bild tagen lite uppifrån över Bromangymnasiets bibliotek. På det stora golvet nedanför står flera långa rader med hyllor fulla av böcker.

Hur kom ni på idén?

Idén kom utifrån att vi förra året hade en uppskattad adventskalender på plats i Bromanbiblioteket. Önskemål från elever och personal om en liknande kalender kom även i år. Utifrån Corona-pandemin och vår situation med distansering så kom idén till en digital adventskalender.

Vad ville ni lösa, vilken utmaning/fråga var det som ni ville åtgärda?

Vi vill öka kunskapen om de globala målen/hållbarhet och bibliotekets tjänster.

Kan ni se något resultat?

Elever och personal får på ett lättsamt sätt ökad kunskap om de globala målen och bibliotekets tjänster, på distans. Att det sedan är en tävling/utlottning gör att fler deltar och samtidigt lär sig. Utifrån antalet svar som kommit in så har kalendern visat sig vara uppskattad. Förhoppningsvis har flera fått ny eller uppdaterad kunskap.

Vad var svårt och lätt?

Själva kalendern med dess luckor är en digital gratisversion av en adventskalender. Innehållet skapade vi sedan själva i ett användarvänligt gränssnitt. Det som tog tid var att skapa frågor och uppdrag, sätta sig in i respektive mål, finna lämpliga korta filmer och hitta relevanta och korrekta källor.

Har ni idéer om nästa steg?

Vid Bromangymnasiets studiedag för ett år sedan med temat hållbarhet inspirerades bibliotekspersonal och studie- och yrkesvägledare att tillsammans arbeta med hållbarhetsfrågor och elevernas framtid.

Vi önskar synliggöra kopplingen mellan de globala målen/hållbarhet och elevernas egna framtid och yrkesliv och detta genom att under 2020 genomföra en utställningsserie i biblioteket med fokus på de17 globala målen. Utställningen ska kunna användas för att visa på relevansen av hållbarhetsarbete för de olika programmen på skolan, genom att lyfta studie- och yrkesvägar och litteratur som är kopplade till de olika målen.

Utställningens premiär har tyvärr flyttats fram flera gånger då stora delar av skolans undervisning bedrivits på distans under 2020. Vår förhoppning är att vi under tidigt 2021 kommer att kunna ha en fysisk premiär av utställningen i Bromanbiblioteket.

Läs mer

Läs mer om kalendern Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.