Handikappolitiskt program

Bilden visar sex stycken handikappsymboler.

December 2007.

Förord

De kommunala Handikappråden Nordanstig och Hudiksvall beslutade under hösten 2006 att tillsätta en arbetsgrupp för utarbetande av ett handikappolitiskt program.

Arbetet utgick ifrån FN:s standardregel nr 18 där det anges
” staterna ska erkänna handikapporganisationernas rätt att representera människor med funktionsnedsättning. De bör också erkänna handikapporganisationernas rådgivande roll när det gäller att fatta beslut i handikappfrågor”.

Det är av vikt att förtroendevalda och anställda inom kommunerna får ökad kunskap om funktionsnedsättning och handikapp genom till exempel fortbildning så att vi kan leva upp till det handikappolitiska programmet.

Programmet har tagits fram i samarbete mellan ledamöter i kommunstyrelserna,
kommunernas handikapporganisationer och handikappansvariga.

Det handikappolitiska programmet ska årligen utvärderas. Självklart ska våra kommuner
vara bra för alla att verka och leva i.

HUDIKSVALLS KOMMUN
Sven-Åke Thoresen
Kommunstyrelsens ordförande

NORDANSTIGS KOMMUN
Stig Eng
Kommunstyrelsens ordförande

Hudiksvalls och Nordanstigs kommuner ska vara tillgängliga för alla invånare

Syftet med det handikappolitiska programmet är att, utifrån personer med funktionsnedsättning, göra Hudiksvalls och Nordanstigs kommuner tillgängliga för alla. Handlingsprogrammet utgår från FN:s standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning jämlikhet och delaktighet.

Kommunerna ska verka för att människor som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter svårigheter i sin livsföring får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och att leva som andra.

Programmet ska vara ett praktiskt redskap för nämnder, styrelser och förvaltningar i deras arbete. Tillgänglighet för alla ska vara en utgångspunkt vid all kommunal planering. Handikappaspekten ska vara en naturlig och integrerad del av arbetet.

Kommunernas Handikappråd ska vara ett rådgivande organ i handikappfrågor och en länk mellan personer med funktionsnedsättning, deras organisationer och kommunen.

  • Personer med funktionsnedsättning ska ha samma rättigheter och skyldigheter som andra.
  • I all kommunal planering ska utgångspunkten vara tillgänglighet för alla. Tidigt samråd med företrädare för handikapprådet ska därför hållas.
  • Alla förvaltningar, nämnder och styrelser ska använda sig av handikappchecklistan, (se sid 7) för att göra en handikappkonsekvensbeskrivning inför alla beslut.
  • Politiker och personal ska återkommande utbildas i handikappfrågor.

Social och ekonomisk trygghet

  • Alla människor ska ha samma förutsättningar i fråga om ekonomisk och social trygghet.
  • Allmänna mötesplatser och allmän information ska vara utformad så att de är tillgängliga för alla människor.
  • Kommunerna ska ge personer med funktionsnedsättning praktisk hjälp
    och god samhällsservice.

Åtgärder

  • Kommunerna ska i samverkan med andra myndigheter och organisationer ge stöd och uppmuntra personer med funktionsnedsättning att söka arbete och utbildning.
  • Kommunerna ska verka för att personer med funktionsnedsättning,som har svårigheter i sin livsföring, får möjlighet att delta i samhället på jämlika villkor.
  • Kommunerna ska aktivt ta del av aktuell forskning och utveckling inom handikappområdet.

Förskola och skola

  • Förskolan och skolan ska vara tillgängliga för alla. Alla i verksamheten ska mötas med respekt för sin person och sitt arbete.

Åtgärder

  • Det ska finnas tillgång till olika pedagogiska resurser i form av personal, läromedel, hjälpmedel etc. så att alla kan tillgodogöra sig utbudet av undervisningen.

Arbete och sysselsättning

  • Kommunerna ska vara ett föredöme och utifrån människors olika behov och förutsättningar ge individen möjlighet att få och kunna behålla arbete eller meningsfull sysselsättning.

Åtgärder

  • Arbetsplatser ska utformas och anpassas så att de blir tillgängliga för alla människor. I det ingår att se till att teknik och hjälpmedel nyttjas och utvecklas så att en person med funktionsnedsättning ges möjlighet att få och behålla ett arbete.

Kultur och fritid

Åtgtärder

  • Kommunerna ska verka för att personer med funktionsnedsättning ska kunna delta i det utbud av kultur- och fritidsaktiviteter som finns i kommunerna.

Offentliga lokaler och miljöer

  • Den fysiska miljön, gator, parker, lekplatser, offentliga lokaler, kollektivtrafik, bostäder och anläggningar ska vara tillgängliga för alla.

Åtgärder

  • Inventera lokaler och miljöer och ta fram en strategi för åtgärder.
  • Informera fastighetsägare och affärsidkare m.fl. för att skapa förståelse enligt PBL: BFS 2003:19.
  • Som ägare till en stor del av allmänna platser samt fastigheter och lokaler dit allmänheten har tillträde, ska kommunerna föregå med gott exempel avseende tillgängligheten.
  • Fortsätta utveckla och revidera ”Tillgänglighetsguiden” och
    ”Tillgänglighetsmärkningen”.
  • Det kommunala Handikapprådet ska vara remissinstans när det gäller anläggning av gator, vägar, parker och byggnader dit allmänheten har tillträde.

Lagar

Socialtjänstlagen 1 kap 1 §

Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja
människornas

  • ekonomiska och sociala trygghet
  • jämlikhet i levnadsvillkor
  • aktiva deltagande i samhällslivet.

Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser.Verksamheten skall bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet.

LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 5 §

Verksamhet enligt denna lag skall främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet
i samhällslivet för de personer som anges 1§. Målet skall vara att den enskilde får
möjlighet att leva som andra.

6 §

Verksamheten enligt denna lag skall bedrivas i samarbete med andra berörda
samhällsorgan och myndigheter. Verksamheten skall vara grundad på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet. Den enskilde skall i största möjliga
utsträckning ges inflytande och medbestämmande över vilka insatser som ges.

För verksamheten enligt denna lag skall det finnas den personal som behövs för att ett
gott stöd och en god service och omvårdnad skall kunna ges.

PBL, Plan-och bygglagen 17 kap 21a §

Paragrafen lyder: ”I byggnader som innehåller lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser ska enkelt avhjälpta hinder mot lokalernas och platsernas tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse - eller
orienteringsförmåga undanröjas i den utsträckning som följer av föreskrifter meddelande med stöd av denna lag” .

Lag om färdtjänst ( 1997:736 ) 7 §

Tillstånd till färdtjänst ska meddelas för dem som på grund av funktionshinder ,som inte endast är tillfälligt ,har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller att resa med allmänna kommunikationsmedel.

Lag om riksfärdtjänst ( 1997:735 ) 5 §

Tillstånd ska meddelas om resan till följd av normala resekostnader kan göras med
allmänna kommunikationer eller inte kan göras utan ledsagare.

Handikappchecklista

En funktionsnedsättning är den begränsning som gör att en människa till följd av skada
eller sjukdom inte kan utföra en aktivitet på det sätt eller inom de gränser som kan anses
normalt. Speciella situationer eller hinder i omgivningen kan förvandla funktionsnedsättningen
till ett handikapp. Detta ska
förhindras i största möjliga mån.

  • Ansvarig nämnd
  • Handläggare
  • Ärende
  • Dnr

Policyn är att CHECKLISTA ska upprättas vid beredning av ärenden som på ett allmänt
och avgörande sätt, direkt eller indirekt, rör eller berör en person med funktionsnedsättning. T.ex. vad beträffar:

  • Boende-, arbets-, fritids-, skol-,
    samhällsmiljöer
  • Kollektivtrafik
  • Trafikmiljö
  • Allmänna lokaler och tillgänglighet
  • Kultur- och- fritids
    aktiviteter/verksamheter
  • Tillgång till ny teknik

Följande frågor SKA ställas:
Innebär beslutet att god hänsyn har tagits till personer med funktionsnedsättning?

  • JA
  • NEJ
  • Motivera ditt svar

Har personer med funktionsnedsättning fått möjlighet att uttrycka sin mening?

  • JA
  • NEJ
  • Motivera ditt svar

Enkelt åtgärdade hinder inför 2010

Belysning

Den allmänna belysningen ska vara jämn och bländfri.

Bfs 2003:19 §9 och §15

Skyltar och informationssystem

Texten ska vara kompletterad med symboler ”Piktogram”.

Fasta skyltar vid dörrar ska kompletteras med blindskrift och i relief.

Placera namnskyltar på väggen cirka 140-160 cm från golvet.

Skyltar ska ha god kontrast mellan bakgrund och text.

Bfs 2003:19 §8 och §14

Ramper

En ramp bör vara 1,30 m bred. En ramp bör inte vara brantare än 1:20. Rampen ska ha ledstång på båda sidor. Ledstången ska vara i kontrasterande färg och börja och sluta 30 cm före och efter rampen.

Friytan framför en dörr bör vara 2x2 m. Avåkningsskyddet ska vara minst 5 cm.

Bfs 2003:19 §6 och §16

Angöring och parkering

Handikapp-parkering ska vara minst 4,5 m bred.

Avståndet mellan p-plats och entré bör inte överstiga 5-10 m. Ingen kantsten eller plantering vid p-platsen. P-platsen ska vara markerad med handikappsymbolen i gatan.

Bfs 2003:19 §17

Markbeläggning

Gångytor ska vara släta hårdgjorda, asfalt hällar eller liknande.

Kantstenen vid övergångsställen ska ha en 90-100 cm avfasad kant, ”ramp”.

Kantstenen ska ha en 4-6 cm kant vid övergångsställen eller passager. Dock ej vid
rampen som ska ha 0-kant.

Olika färger och material på golvet kan underlätta orienteringen.

Enstaka trappsteg bör ersättas med ramp.

Bfs 2003:19 §6

Ledstråk

Ledstråk kan vara gångar, väggar, räcken, kantsten, gräskant som man kan följa.
Ledstråk kan också skapas med taktila, kännbara plattor, t.ex. Sinusplattor.

Ljud kan också uppfattas som ledstråk, fläktar, pållare t.ex.

Bfs 2003:19 §16

Bänkar

Att sitta ska vara bekvämt för alla. En bänk ska vara 45-50 cm hög i sittytan och ha
ryggstöd och armstöd, samt vara i kontrast till golv/mark.

Färg och kontraster

Viktiga punkter såsom, dörrar, trappor, infodiskar och skyltar bör vara
kontrastmarkerade.

Stora glasade ytor bör ha en 20 cm bred kontrastmarkering på 140-160 cm höjd från
golv eller mark.

Alla trappor ska vara kontrastmarkerade på första och sista steget.

Bfs 2003:19 §7

Dörrar och portar i publika lokaler

Dörrar bör ha ett fritt passagemått på 85 cm. Lås och handtag ska vara lätthanterliga.
Trösklar vid ytterdörrar ska ha avrundade kanter och inte vara högre än 2 cm. Undvik tröskel i innermiljö.

Alla dörrar som är tunga ska förses med automatisk dörröppnare.

Reglage placeras med max 80 cm i underkant från golv/mark.

Portkoder ska alltid ha kontrastmarkering och en punkt på 5:an.Bfs 2003:19 §6

Trappor

Första och sista trappsteget ska ha kontrastmarkering såväl ute som inne. Om det finns vilplan ska det också ha kontrastmarkering.

Ledstång ska alltid börja och sluta 30 cm från nivåskillnaden.

Bfs 2003:19 §7 och §10, §13 och §16

Hissar

Manöverpanelen ska ha reliefmärkta knappar. Måtten på hisskorgen ska vara 110
x 140 cm eller om fler än fyra våningar finns ska måtten vara 110 x 200 cm. Sjukbår ska få plats.

Handikapptoaletter

2,20 x 2,20 m är minimimåtten.Krok för att hänga kläder.

Toaletten ska ha fri yta på båda sidor.

Papper ska kunna nås bekvämt.

Liten avlastningshylla.

Handledare på insidan av dörren för att kunna stänga.

Växter

Undvik att sätta ut växter som kan vara till besvär för astmatiker och allergiker.

Information om dessa regler finns i Boverkets handbok: Enklare utan hinder. Även svensk byggtjänst bok, Bygg ikapp handikapp, har bra information om vad som gäller.

Källor

Antaget av Hudiksvalls kommunfullmäktige 17 december 2007 och Nordanstigs kommunfullmäktige 4 februari 2008.