Orosanmälan vuxen

Om du misstänker eller känner oro att en vuxen familjemedlem, granne, vän eller annan närstående far illa och är i behov av stöd och hjälp kan du göra en orosanmälan till oss socialtjänsten.

Orosanmälan för vuxna innebär att någon meddelar en oro för en person som är 18 år eller äldre till oss på socialtjänsten.

När du gör en orosanmälan behöver du inte veta med säkerhet att personen far illa utan det räcker med en misstanke om att hen inte har det bra. En oro kan till exempel handla om:

  • att hen missbrukar,
  • att hen behöver stöd utifrån funktionsnedsättning eller ålder.

Hur gör jag en orosanmälan?

Du kan anmäla misstanke om att en vuxen far illa till oss skriftligt via vår e-tjänst, mejl eller per post. Du kan också anmäla din misstanke via telefon.

Om situationen är akut ska du anmäla muntligt. Du kan lämna ytterligare information skriftligen i efterhand. Det är sedan vår uppgift att utreda vilket stöd som eventuellt behöver sättas in.

Hur vet jag när jag ska göra en anmälan? Tänk om jag uppfattat situationen fel.

Du behöver inte veta med säkerhet att personen är i behov av stöd utan det räcker med en misstanke eller oro för att personen inte mår bra. Det är vårt ansvar att bedöma och ge stöd om det behövs.

Vanliga frågor och svar om orosanmälan vuxna

Ja, du kan vara anonym.

Om du gör anmälan per telefon och vill vara anonym ska du inte säga ditt namn eller vad du har för relation till personen. Uppge bara att du vill vara anonym och vilken information du vill lämna.

Om en anmälan görs anonymt är det viktigt att den är så utförlig som möjligt eftersom vi inte kan kontakta dig för att få mer information.

Om du uppger ditt namn när du gör en orosanmälan, oavsett om du gör den skriftligt eller via telefon, måste vi anteckna ditt namn. Det gäller även om du till exempel presenterar dig i början av ett telefonsamtal med oss och sedan uppger att du vill vara anonym i din anmälan.

Om du väljer att uppge ditt namn är du inte längre anonym. Personen kommer få vetskap om att det är du som gjort orosanmälan.

Ja. Innan du gör en anmälan kan du prata med oss på socialtjänsten och beskriva din oro. Du kan vara anonym och behöver inte uppge din eller personens identitet.

Det är bra om din orosanmälan innehåller en så tydlig och konkret beskrivning som möjligt av din oro. Det kan handla om att du beskriver en händelse eller situation, ett beteende hos personen eller ett beteende hos personens närstående som gör dig orolig för personens situation. Vi vill även veta när du observerade detta och hur länge du har känt oro.

En anmälan ska också innehålla så många personuppgifter som möjligt så att vi kan identifiera personen, till exempel namn och eller adress.

När vi får in en orosanmälan gör vi en bedömning om personen är i behov av stödinsatser. Om vi gör bedömningen att det finns behov av insatser öppnar vi en utredning så att vi kan kartlägga situationen och komma fram till passande insatser.

Som privatperson har du inte möjlighet att få information om den bedömning vi gör eller få återkoppling på hur vi hanterar anmälan, det på grund av sekretess.

Om du fortfarande känner oro efter att du har anmält bör du göra en ny anmälan.

En anmälan leder inte alltid till att en person tackar ja till erbjudet stöd från oss på socialtjänsten. Vi jobbar efter socialtjänstlagen som bygger på frivillighet.