Orosanmälan - barn som far illa

Leksaksbåt i vattenpöl med is

Alla vuxna har ansvar att se till att barn inte far illa. Om du misstänker att ett barn far illa eller har behov av stöd och hjälp bör du göra en orosanmälan eller ta kontakt med oss på socialtjänsten.

När en anmälan har kommit till oss på socialtjänsten görs en bedömning om hur man på bästa sätt kan hjälpa barnet och hens familj. Det kan innebära att socialtjänsten inleder en utredning för att kartlägga barnet och familjens situation samt vilka stödinsatser som kan behövas.

Vad är en orosanmälan?

En orosanmälan innebär att någon meddelar en oro för ett barn till oss på socialtjänsten.

I orosanmälan behöver du inte veta med säkerhet att barnet far illa utan det räcker med en misstanke om att barnet inte har det bra. En oro kan till exempel handla om:

  • att barnet inte går i skolan
  • att barnet är ute själv utan tillsyn
  • att barnet inte har lämpliga kläder eller ofta är hungrigt
  • att barnet använder droger/alkohol eller gör något brottsligt
  • att föräldrarna använder droger/alkohol eller gör något brottsligt

Hur gör jag en orosanmälan?

Du anmäler misstanke om att ett barn far illa till oss skriftligt via vår e-tjänst, mejl eller per post. Du kan också anmäla misstanke muntligt via telefon.

Du använder vår e-tjänst oavsett om du omfattas av anmälningsplikt eller gör din anmälan som privatperson.

Om saken är akut ska anmälan göras muntligt. Du kan lämna ytterligare information skriftligen i efterhand. Det är sedan vår uppgift att utreda vilket stöd som eventuellt behöver sättas in.

Hur vet jag när jag ska göra en anmälan? Tänk om jag uppfattat situationen fel.

Du behöver inte veta med säkerhet att barnet är i behov av stöd utan det räcker med en misstanke eller oro för att barnet inte mår bra. Det är socialtjänstens ansvar att bedöma och ge stöd om det behövs.

Vilka omfattas av anmälningsplikt?

Alla som kommer i kontakt med barn och unga eller deras vårdnadshavare i sin yrkesroll omfattas av anmälningsplikt.

Läs mer om anmälningsplikt

Vanliga frågor och svar om orosanmälan

Ja, du kan vara anonym om du inte omfattas av anmälningsplikt. Du behöver logga in med mobilt bank-ID i vår e-tjänst, men om vill du vara anonym i din anmälan visas inte dina personuppgifter när du skickar in anmälan till oss.

Om du gör anmälan per telefon och vill bvara anonym ska du inte säga ditt namn eller vad du har för relation till familjen. Uppge bara att du vill vara anonym och vilken information du vill lämna.

Om en anmälan görs anonymt är det viktigt att den är så utförlig som möjligt eftersom vi inte kan kontakta dig för att få mer information.

Om du uppger ditt namn när du gör en orosanmälan, oavsett om du gör den skriftligt eller via telefon, måste vi anteckna ditt namn. Det gäller även om du till exempel presenterar dig i början av ett telefonsamtal med oss och sedan uppger att du vill vara anonym i din anmälan.

Om du väljer att uppge ditt namn är du inte längre anonym, utan personen kommer få vetskap om vem det är som gjort orosanmälan.

Ja. Innan du gör en anmälan kan du prata med oss på socialtjänsten och beskriva din oro för barnet. Du kan vara anonym och behöver inte uppge barnets identitet.

Det är bra om en orosanmälan innehåller en så tydlig och konkret beskrivning som möjligt av din oro. Det kan handla om att du beskriver en händelse eller situation, ett beteende hos barnet, ett beteende hos barnets föräldrar eller andra närstående som gör dig orolig för barnets situation.

Vi vill även veta när du observerade detta och hur länge du har känt oro.

En anmälan ska också innehålla så många personuppgifter som möjligt så att vi kan identifiera barnet, t ex namn och/eller adress.

Om du tror att det finns syskon i familjen önskar vi också information om det.

När vi får in en orosanmälan gör vi alltid en skyddsbedömning för att avgöra om barnet är i behov av akut skydd.

Efter det bokas ett möte med barnet och vårdnadshavare där vi diskuterar informationen i anmälan. Sedan bedömer vi om barnet och familjen är i behov av stödinsatser från socialtjänsten. Om vi gör bedömningen att det finns behov av insatser öppnar vi en utredning så att vi kan kartlägga barnet och familjens situation och komma fram till passande insatser.

Som privatperson har du inte möjlighet att få information om den bedömning vi gör eller få återkoppling på hur vi hanterar anmälan, det på grund av sekretess.

Om du fortfarande känner oro efter att du har anmält bör du göra en ny anmälan.

En anmälan leder inte alltid till att en familj tackar ja till erbjudet stöd från oss på socialtjänsten. Vi jobbar efter socialtjänstlagen som bygger på frivillighet och det är bara i allvarliga fall som det kan bli aktuellt med någon tvångsåtgärd.

Ja. Du som barn eller vårdnadshavare kan kontakta oss på socialtjänsten för att få råd, stöd eller hjälp. Det kallar vi en ansökan. När vi fått en ansökan gör vi alltid en utredning för att ta reda på vilka behov ni har och vilken hjälp som skulle kunna vara möjlig.