Kulturskolans historia
När kommunfullmäktige fattade beslutet att starta en kommunal musikskola i Hudiksvall var det som ett resultat av att fortsätta bevara en lång tradition av att lära sig musicera av varandra.
Från Näcken och spelmännen i en djupt rotad folkmusiktradition till enskilda militärmusiker, duktiga musicerande skollärare, kyrkans kantorer som också var skollärare, frikyrkorörelsen och studieförbunden, via dem har många kända och mindre kända musiker fått sin skolning. Man får heller inte glömma alla som fått sin musikaliska skolning för att kunna ha glädje av att musicera på sin fritid i olika grupper och sammanhang som funnits genom åren i Hudiksvall.
Här kan du navigera dig genom historien.
Tiden före 1970
Under 50- och 60-talet bedrev bland annat Musikhandlare Bergströms musikundervisning på olika instrument. Likaså stod ABF för många musikcirklar under slutet av 60-talet. I skolorna hade också musiklärarna utrymme för att ge enskild undervisning på olika instrument.
Under samma period diskuterades länge om och hur ett inrättande av en kommunal musikskola skulle kunna genomföras. Många olika viljor på politisk nivå försökte enas om ett beslut som slutligen blev att en kommunal musikskola kunde starta 1 januari 1970 med musikdirektör Rune Wahlberg som ansvarig musikledare och med ytterligare en tjänst som musiklärare.
Här ett utdrag ur skriften om musikundervisning i Hudiksvall förr och nu ”Ett förnämligt välljud” av kulturskolechefen Ingemar Lund 2002:
Storkommunen Hudiksvall
"1970 var det dags att planera för storkommunen Hudiksvall, som skulle sjösättas på nyåret 1971. Det var viktigt att musikskolan skulle vara tillgänglig för alla kommuninnevånare på så lika villkor som möjligt, alltså måste verksamheten byggas ut i samma takt och i samma omfattning i ”småkommunerna” som i Hudiksvalls stad. Det beräknades att en fullt utbyggd musikskola 1972 skulle omfatta 1020 elever, varav 250 i FU (förberedande undervisning) och 80 vuxna, och den skulle kosta 650.000 kronor. Stora svårigheter att få behöriga lärare var ett känt problem – man räknade ett behov av 12 musiklärare.
Iggesunds kommun var med vid organiserandet av musikundervisningen redan höstterminen 1970, och man betonade särskilt från Delsbo-Bjuråker och Iggesund att en viss ledarorganisation för kör- och orkesterverksamhet skulle behållas och utvecklas i dessa kommuner. Från 1971 fanns en kontoristtjänst inrättad, och efter att musikledare Wahlberg begärt att bli befriad från den administrativa delen av ledarskapet, utsågs han till konstnärlig ledare och en tjänst som administrativ ledare, med Sören Fagerlund som innehavare inrättades från vårterminen 1972.”
Lokaler
Under musikskolans första 8 år skedde undervisningen i många olika undanskymda och undermåliga lokaler. 1978 engagerade sig några musikelevers föräldrar i lokalfrågan som bedömde att de var olämpliga och otillräckliga för musikskoleundervisning. 4 år senare fick musikskolan nyrenoverade lokaler i Wallnersgården, Brunnsgatan 6, för ensembleverksamhet. Med tiden utökades verksamheten i lokalen och hela Wallnersgården blev musikskolans.
1999 blev musikskolan Kulturskola och lokalerna i bredvidliggande huset 316 Kubik (f.d. gamla läroverket) gavs utrymme för bland annat danssal och bildverksamhet.
Under 2010-talet renoverades nuvarande Läroverket och där skapades utrymmen för kulturskolans verksamhet. Frågan om var dans-, drama- och bildundervisningen skulle få plats hade då inte kunnat lösas. Därför återstod endast lösningen att renovera och anpassa Wallnersgårdens lokaler för dessa ämnen.
Idag 2020 ligger Kulturskolans musikundervisning i Läroverket på Järnvägsgatan 16A och dans-, drama- och bildundervisningen på Wallnersgården Brunnsgatan 6.
Stråkmusiken
I Dellenbygden verkade John Eriksson som musiklärare från mitten av 60-talet. Hans engagerade arbete med i första hand stråkmusikundervisningen har givit avtryck än idag. Många av hans elever fortsatte sin musikutbildning för att verka som professionella musiker och andra har musiken som en givande fritidssysselsättning. 1979 bildades Musikskolans kammarorkester. Där deltog musikskolans elever tillsammans med vuxna amatörmusiker, av vilka många blivit hemlösa när orkesterföreningarna i Iggesund och Hudiksvall lades ner. Christer Johnsson och Hans-Gunnar Wiklund delade på ledningsansvaret för Kammarorkestern. Sedan dess har stråkundervisningen utvecklats och förändrats. Under åren har populära stråkläger vid Dellenbaden gjorts som främjat intresset för stråkinstrumenten hos elever mycket tack vara Gunnar Eriksson som tagit många initiativ. Och även fått folkmusiken att vara ett centralt innehåll i undervisningen.
Idag har kulturskolan 3 olika stråkensembler med olika åldrar och innehåll. Även i Delsbo finns en stråkensemble som har folkmusik som ett tydligt innehåll.
Folkmusiken i undervisningen
Hälsingland har en stark levande folkmusiktradition med många utövande musiker. En naturlig del i kulturskolans undervisning har varit och är att integrera folkmusiken i verksamheten.
Kulturskolans elever inspireras av, förutom att delta i traditionell undervisning, ensemble och lägerverksamhet även spelmansstämmor. Närmast har elever deltagit i Delsbostämman som pågått ända sedan 50-talet. Många ungdomar har under åren fått en musikalisk fostran som får folkmusiktraditionen att leva vidare.
Blås- och slagverksmusiken
Blåsorkestrarna har varit ett stabilt inslag i ensembleverksamheten ända sedan 1950-talet då Nils Moberg startade Hudiksvalls gossorkester.
1972 startade Nore Sundqvis Blåspopparna och 1974 kom brassläraren Tommie Saur och fyllde på med brasselever.
Inför en Tysklandsresa 1987 bildades föräldrarföreningen som var ett starkt stöd under resor och andra arrangemang.
1982 debuterade drillflickorna tillsammans med orkestern.
Minipopparna var en orkester med yngre elever som leddes av brassläraren Karl-Erik Strandell. Orkestern fungerade som en rekryteringsbas till Blåspopparna och ensemblen gjorde också en hel del resor.
Tre stycken skivinspelningar har det blivit med Blåspopparna. Den tredje 1995, efter flera resor till Harrogate International Youth Music Festival, där orkestern gjorde stor succe.
Idag har Kulturskolan tre blåsorkestrar med olika åldersinriktningar där Musikkåren är den äldsta gruppen. Men ingen riktig blåsorkester utan slagverk!
Slagverksensembler i olika former har funnits i verksamheten sedan mitten av 1980-talet och utökades då även med malletsinstrument. Vilket gjorde att repertoaren kunde breddas och bland annat bildades en salsagrupp.
Gitarrundervisningen
Ända sedan starten 1970 har gitarrundervisningen funnits med inriktning på klassisk gitarr. Likt piano har intresset för gitarr alltid varit stort. Under åren har undervisningen utvecklats och under 1980-talet gjordes samarbete med stråk och blåsinstrument i orkesterform. Orkestern Sträng och blås bildades.
Under 1990-talet bildades gitarrorkester med olika typer av gitarrer som sopran, alt, prim, b-bas och basgitarr. Orkestern medverkade på de vanliga konserterna och deltog även ibland på olika kyrkospelningar.
Samtidigt gjorde även elgitarren sitt intåg i verksamheten vilket ledde till att antalet elgitarrelever ökade kraftigt och många rockgrupper bildades i kulturskolan. Många tillfällen både i skolan och via Kulturskolan har gitarreleverna framträtt
På senare år har gitarrensemblespelet åter tagit fart och alt-, prim-, b-bas och basgitarr har åter börjat användas. I samarbete med skolorna i Hudiksvall genomförs gitarrprojekt på skoltid där många elever har fått prova på att spela gitarr.
Nu finns också en öppen verkstad som vänder sig till utrikesfödda elever som har fått möjlighet att prova olika instrument bland annat gitarr.
För andra året har gitarrelever från olika kommuner som till exempel Söderhamn och Sundsvall träffats under en lördag i februari 2020 för att spela tillsammans.
En grupp gitarrelever har de senaste två åren - 2019 och 2020 - deltagit i Sundsvalls gitarrfestival.
Körsång
Under 70- och 80-talet hade musikskolan en stor körverksamhet. Bredvid blåsmusiken var den en stor del av instrumentalundervisning från 1970 och framåt. Musikläraren/ musikledaren Palle Lindström startade på 80-talet bl.a ”Paulikören” och den hade många medlemmar ur högstadiet/gymnasieskolan. Flera professionella nu aktiva sångare började sin sångbana hos Palle i nån av hans körer. Även lärare i nuvarande kulturskola har sjungit med Palle under gymnasietiden!
Kajsa Jonasson ledde senare musikskolans 3 körer: Miniton, Miditon och Maxiton. Eleverna var uppdelade efter ålder. Repertoaren var blandad och ofta av den svängiga sorten pop/ visa/ trad. Kajsa skrev också egen musik som körerna framförde. T.ex en tonsatt saga eller en musikalberättelse.
Än idag har vi 3 körer från 5 år och uppåt: Knatteton, Mixiton och Maxiton. Repertoaren är blandad. Den yngre kören Knatteton sjunger ofta i tema med musik av bl.a Gullan Bornemark, AliceTengnér, Astrid Lindgren, m.fl.
De äldre eleverna är i större omfattning med och väljer repertoar tillsammans med lärarena. Det blir ofta stämsång eller kanon med en modern populärmusikinriktning från t.ex olika artister, filmmusik eller musikaler.
Alla körerna deltar i många av kulturskolan föreställningar under året. Även samarbeten med biblioteket- sjunga en saga, nationaldagsfirande är exempel på olika framträdanden som körerna gjort.
Sångämnet
Under 70-80-talen gavs en del enskild undervisning i sång, men kör var det som dominerade sångundervisningen. Vid starten av gymnasiets estetiska program började ett samarbete med kulturskolan där sång var och är fortfarande ett av de större ämnena.
På kulturskolan idag startar i solosångsundervisningen från åk 7. De yngre elever sjunger i någon av kulturskolans körer. Mindre sång-grupper har deltagit mycket i den utåtriktade verksamhet. Flera elever som gått i solosång under åren har sen fått karriär inom sångområdet tex popmusiken, operascenen, som lärare etc.
Repertoar för sångelever är blandad och utgår mycket från elevers egna intressen, allt ifrån klassisk musik till dagens moderna pop.
Pianoundervisningen
Pianoundervisningen
Ända sedan starten 1970 har pianoundervisningen varit omfattande med många elever. Intresset för piano har alltid varit stort. Sedan starten har också undervisningen utvecklats från att vara enskild undervisning men stort fokus på den klassiska musiken till att idag handla om gruppundervisning på både akustiskt piano och i pianostudio med ända upp till 6 elever.
Under åren har också repertoaren följt med i utveckling från ren notläsning till pop/rock, ackordspel, gehörspel och ensemblespel på piano.
Minnesvärd pianoafton var med tjejer från högstadiet och gymnasiet som framförde ett konsertprogram musik av bl.a Beethoven, Satie, Chopin och Mozart. Samma program gjordes för läroverkets högstadium 7-9an, inom ramen för ”kulturtimmen” i samarbete med musiklärare Roy Sällström
På senare år har pianoeleverna framträtt på olika sätt, men framförallt i de piano- och sångaftnar som Kulturskolan arrangerat men även spelat ute på skolor för sina kamrater.
Lärare som var med tidigt:
- Anna Orelund - Delsbo 1960-70talet.
- Ulf Malmqvist - Delsbo 1970-talet och framåt.
- Christer Jonsson - Hudiksvall 1970-talet och framåt.
1999 blev Musikskolan Kulturskola
Detta året utökades verksamheten med dans och senare kom även drama- och bildämnet in.
Dansämnet i Kulturskolan
Till en början innehöll danslärartjänsten 50% Dans i skolan och 50% frivilliggrupper. Längre fram utökades ämnet och fler danslärare anställdes. Idag när vi firar 50 år är dans ett av de största ämnena på Kulturskolan.
Under de första åren användes mycket tid på att marknadsföra ämnet. I Näsviken blev intresset stort och flera Dans i skolan-projekt kunde startas.
Från början var Dans i skolan ett 8-veckorsprojekt, men fick efter en tid minskas ner till 6-veckorsprojekt för att få in alla skolor. Genomgående har man arbetat med olika teman populärt har varit bl.a. rymden, sagor, världens länder, vänskap och ”förr-i-tiden”
Frivilliggrupperna i dans fanns till en början i Näsviken och Hudiksvall. Senare tillkom Delsbo och Njutånger. Under några år i mitten av 00-talet hade vi frivillig dansverksamhet under skoltid på bl.a. Malsta skola och Håstaskolan. Numera finns våra frivilliggrupper i dans i Hudiksvall, Delsbo och Näsviken. Genom åren har många föreställningar gjorts. Minnesvärt är bl.a ”Game” - en dansföreställning med dataspelsmusik i samarbete med Kulturskolans slagverks- och celloelever, ”Snödrottningen- en vinterföreställning”, ”Bus eller godis” - en skrämmande rolig föreställning och ”Hurra små knattar!” - en föreställning med Kulturskolans yngsta elever
Världsdansdagen / Dansens Dag infaller den 29 april varje år och Kulturskolans dans har uppmärksammat den sedan år 2000. En turné gjordes 2002 där dansgrupperna tillsammans med musikelever uppträdde på fyra av kommunens skolor. Sedan dess har dansverksamheten vuxit och numer görs en gemensam föreställning på Kulturhuset Glada Hudik dit kommunens skolor inbjuds varje vår för att fira Dansens dag.
Under åren har både Dans i skolan och frivilligverksamheten utvecklats och vi har numera två fullt utrustade danssalar i Wallnersgården, Hudiksvall. Intresset för dans är och har varit stort och är ett av Kulturskolans största ämnen.
Under de dryga tjugo år som dansen har funnits i Kulturskolan har pedagogerna, förutom frivillig dansverksamhet och Dans i skolan-projekt även ordnat fortbildning för pedagoger, samarbetat med kommunens dansföreningar och samarbetat på olika sätt med biblioteket, Hälsinglands museum och allmänkulturen i Hudiksvall.
Kulturlaget - starten på ett samarbete med grundskolan
Sen lång tid tillbaka har musik och kultur varit välförankrat i Iggesund b.la. genom en egen stråkorkester i Iggesund. Med bakgrund mot det var det naturligt att Iggesunds skola i början av 2000 bedrev undervisning med en kulturprofil och ville få igång ett samarbete med Kulturskolan. Där startades 2003 med hjälp av projektpengar det som vi idag kallar Kulturlaget bestående av en lärare på vardera ämnet för musik, dans, drama och bild. Syftet var att stimulera elevers fantasi, kreativitet och nyfikenhet. Det skulle också stärka elevers självförtroende och självkänsla. Projektet riktade sig till årskurs 2 till en början.
Detta var början till det samarbete som Kulturskolan har med kommunens skolor.
2012 hade en ny läroplan för grundskolan införts och i samband med det togs möjligheten för elever att få gå ifrån på skoltid för att ha sin instrumentallektion av sin kulturskolelärare bort. I och med det beslutet från lärandeförvaltningen utökades samarbetet i annan form till att bli undervisning i projektform i helklass. Denna form har utvecklats under åren och idag erbjudes 8 olika 5-6-veckors projekt för hela grundskolan, där Dans i skolan är det största projektet.
Drama och bild
Vid starten av Kulturlagets tillkomst anställdes lärare på ämnena bild och drama. Några frivilliggrupper på vardera ämnet startades också, men huvudinnehållet på uppdraget var att samarbeta med grundskolan i Kulturlaget.
Under åren sedan 2003 har ämnena utökats och i dag har vi utöver Kulturlaget 4 elevgrupper på bildämnet och 5 grupper på drama/teater.
Bildelevernas arbeten ser vi i samband med Kulturskolans föreställningar bl.a under Kulturskolans vecka i oktober, vid teaterfestivalen och vid Grand Final.
Alla teatereleverna har framträtt i Kulturskolans teaterfestival på Hudiksvalls teater som arrangerades 2019 första gången, men även vid andra tillfällen under året som till exempel vid Grand Final.
Internationellt utbyte
Via ett anslag från SIDA gjordes 2007 ett kulturutbyte mellan Kulturskolan och Nicaraguas kulturförening Movitep med dåvarande kulturskolechefen Ove Nygren i spetsen.
Movitep organiserade en rundresa med besök i Managua, Dario, Leon, Esteli, Granada, Matagalpa och Massajavulkanen. Utbytet gjordes med nicaraguanska lärare i dans, teater och bild om hur deras arbetsvillkor såg ut. Instrumentalundervisningen var inte så stor eftersom man saknade instrument i stor omfattning!
Kulturskolans lärare konserterade flera gånger i bla Managua och Dario för en stor och entusiastisk publik. På den årliga kulturfestival i Dario fanns även TV på plats som uppmärksammade de svenska gästerna med sitt musicerande
Senare samma år kom en grupp kulturutövare från Nicaragua till ett kallt Hudiksvall. Flera av dem hade aldrig upplevt kyla, snö eller is! De konserterade och dansade en hel vecka runt om i kommunen för mer än 600 elever från hela kommunen,
Det talas fortfarande om minnena från Nicaraguaresan med kulturkrockar och upplevelser i landet - alltifrån regnskog till ren misär. Fattigdom luktar på ett speciellt sätt och de minnena, förutom de roliga, hänger kvar än idag.
Utåtriktad verksamhet
Utåtriktad verksamhet
Ur skriften om musikundervisning i Hudiksvall förr och nu ”Ett förnämligt välljud” av kulturskolechefen Ingemar Lund 2002 kan man läsa:
”Att synas för ortsborna och då visa på ett bra resultat är den bästa garantin för musikskolans överlevnad. Det kan vara i form av marsch på stan eller uppmärksamhet från massmedier som elever och lärare visar upp sig, och genom alla år har vi mötts av en mycket positiv publik och press, låt vara att tidningarna envisas med att betrakta elevernas konserter som nyheter och inte som kulturhändelser”
På 70-talet firades ” Musikskolans dag” då elever/ elevgrupper spelade på olika platser i kommunen under en hel majdag.
1977 gjorde Dellenbygdens ungdomsorkester, Blåspopparna och några mindre spelgrupper en turné i Rikskonserters regi som fick stor uppmärksamhet.
Idag gör kulturskolan evenemang under hela året, i olika former och i större eller mindre sammanhang. Allt från Lucia, jul, allsång, 1a maj, nationaldagsfirande, vårkonsert, Grand final, olika aftnar- gitarr, sång/piano/ blås, dansföreställningar, drama/teater-festival, bildutställningar-för att nämna några.