Om huvudmannen blir dödsbodelägare

Bouppteckning ska förrättas senast tre månader efter dödsfallet om inte Skatteverket har förlängt tiden. Om det finns flera dödsbodelägare kan någon annan av dödsbodelägarna med fördel vara bouppgivare (den som anger vilka tillgångar och skulder den avlidne hade på dödsdagen), förvalta dödsboet och ge uppdrag till exempelvis en bank eller begravningsbyrå att upprätta en bouppteckning.

Om din huvudman är ensam dödsbodelägare (eller om de andra dödsbodelägarna är passiva) är det du som god man eller förvaltare som måste hjälpa din huvudman att uppfylla sina skyldigheter som dödsbodelägare. Du uppger då boet, tar emot dödsboets post, betalar dödsboets räkningar och ger exempelvis bank eller begravningsbyrå i uppdrag att upprätta en bouppteckning.

Bouppteckningsförrättning

Din huvudman ska kallas till bouppteckningsförrättningen. Du ska samråda med din huvudman om det är möjligt, om du och huvudmannen ska närvara eller inte. Du skriver för din huvudmans räkning under bevis på att huvudmannen tagit emot kallelse till bouppteckningsförrättningen.

Ditt uppdrag som god man eller förvaltare är personligt och du får inte ge någon annan fullmakt att företräda din huvudman i dödsboet. Berätta för den som håller i bouppteckningen att du vill ha en kopia av upprättad bouppteckning, så att du har möjlighet att gå igenom den med din huvudman om det är möjligt. Om du får kännedom om ytterligare tillgångar eller skulder som tillhör den avlidne så anger du detta till den som upprättar bouppteckningen.

Om den dödes tillgångar inte räcker till mer än begravningskostnader och andra utgifter med anledning av dödsfallet ska bouppteckning inte upprättas. Då ska dödsboet istället göra en dödsboanmälan till kommunens social- och omsorgsförvaltning.

Om din huvudman är ensam dödsbodelägare behövs ingen särskild arvskifteshandling. Överförmyndarnämnden kommer då att uppmana dig att inom viss tid komma in med handlingar som styrker att tillgångarna överförts till huvudmannen.

Du ska begära underlag gällande utgifter som dödsboet har haft, till exempel kontoutdrag från dödsboets konto eller andra verifikationer, så att du kan se anledningen till att dödsboets behållning har minskat från dödsdagen till dess att arvet betalades ut till din huvudman och kontrollera att allt gått rätt till.

Om det finns flera dödsbodelägare ska en arvskifteshandling upprättas, som anger hur egendomen ska fördelas mellan arvingarna.

För att bedöma om du ska skriva under skifteshandlingen för huvudmannens räkning ska du ta hänsyn till följande:

• du ska begära underlag avseende utgifter som dödsboet har haft så att du kan se anledningen till att dödsboets behållning har minskat från dödsdagen till dess att arvet ska skiftas ut.
• du ska begära kopia av tidigare avliden makes eller makas bouppteckning. Detta får du på begäran av den som upprättar bouppteckningen. Om behållningen mellan den först avlidnes död och den sist avlidnes död har minskat väsentligt kan det innebära att du inte kan samtycka till egendomens fördelning utan att ha fått förklarat för dig anledningen till minskningen. Ibland beror minskningen på att den sist avlidne delat ut gåvor till exempelvis ett av sina barn på ett sådant sätt att det är att anse som ett förskott på arv, vilket kan innebära att du begär att gåvans värde skall öka behållningen i dödsboet och att din huvudman skall ha mer vid lottläggningen. Be den som håller i dödsboet att skicka kopia av tidigare avliden makes eller makas bouppteckning till överförmyndarnämnden, om denna inte redan finns med som bilaga till registrerad bouppteckning.
• Om din huvudman är efterlevande make eller maka har han eller hon alltid rätt att ur kvarlåtenskapen efter den avlidne, så långt kvarlåtenskapen räcker, få egendom till ett så stort värde att den tillsammans med egendom som han eller hon erhöll vid bodelningen motsvarar fyra basbelopp.
• Vid bodelning med anledning av en makes död ska, om den efterlevande maken begär det, vardera sidan som sin andel behålla sitt giftorättsgods. Detta innebär att om din huvudman är den som har störst tillgångar vid huvudmannens makes eller makas död, så kan det vara till fördel för huvudmannen att du förklarar att vardera sidan ska behålla sitt giftorättsgods. Detta kan ha betydelse till exempel om huvudmannens avlidne make eller maka har bröstarvingar som inte är huvudmannens, och där bröstarvingarnas rätt till arv går före efterlevande makes rätt till arv.

Finns det ett testamente som är till nackdel för din huvudman och din huvudman är ska du se till så att hen får sin laglott. Begär i så fall jämkning av testamentet inom sex månader från att testamentet delgetts huvudmannen. Laglotten är detsamma som hälften av arvslotten.

Du ska skriva på bevis för huvudmannens räkning att du mottagit kopia av testamentet. Då börjar en så kallad klanderfrist på sex månader att löpa. Detta innebär att testamentet blir giltigt sex månader efter att samtliga dödsbodelägare delgetts testamentet om ingen har klandrat det, det vill säga anmärkt på det till tingsrätten. Som god man eller förvaltare ska du aldrig samtycka till ett testamente, men tycker du att det inte finns skäl att klandra det låter du helt enkelt tidsfristen löpa ut utan åtgärd.

Om det råder meningsskiljaktigheter mellan dödsbodelägare om till exempel hur dödsboets tillgångar ska förvaltas utser tingsrätten efter ansökan av dödsbodelägare en boutredningsman. Kostnaden för boutredningsman betalas i första hand av dödsboet (om tillgångarna räcker) och i andra hand av den dödsbodelägare som gjort ansökan.

Beloppet som tillfaller huvudmannen efter ett arvskifte ska sättas in på överförmyndarspärrat konto och redovisas till överförmyndarnämnden snarast.
Du begär arvode för ditt arbete i samband med kommande årsräkning.