11 december - Läroverket i Hudiksvall

Hudiksvalls nya läroverk invigdes 18 november 1911. Byggnaderna uppfördes på Håstasveden, en stenig betesmark söder om staden, tidigare ägd av Håsta bys bönder.

Det gamla läroverket på Storgatan hade tjänat ut, det var trångt, kvavt och ohygieniskt. Det saknade utrymmen för modern undervisning i exempelvis fysik och kemi, ämnen som krävde laborationer. Arkitektfirman Hagström-Ekman från Stockholm fick rita tre olika byggnader, förutom den väldiga huvudbyggnaden även en stor gymnastiksal och en vaktmästarbostad, alldeles intill huvudbyggnaden. Sluträkningen hamnade på drygt 428 000 kr, en stor summa 1911.

Gymnastikbyggnaden var ett under av modernitet, där fanns en mindre ångpanna, två större omklädningsrum, två toalettavdelningar och ett duschrum, allt i källarvåningen. Gymnastiksalen i bottenvåningen beskrevs i lyriska ordalag, där fanns ”en fullt modern gymnastikattiralj, bestående av inemot ett 40-tal ribbstolar, bommar, anordnade efter kapten Swedlunds system, lod- och våglinjer, lodstänger, lod- och vågstegar, repstegar. Härtill kommer en nyinköpt lös attiralj av en häst, två bockar, två plinter och hoppställning.”

Gymnastikbyggnaden, liksom läroverksbyggnaden har en arkitektur som lånar drag från jugend, särskilt märkbar i fönstrens linjer. Strävpelarna på gymnastikbyggnadens fasad leder tankarna till kyrkobyggen.

Poeten Alfred Jensen, som satt i Svenska Akademien och var uppvuxen i Hudiksvall, diktade en kantat till invigningen där han optimistiskt rimmade om framtidshoppen i den nya skolbyggnaden:

"Sol och luft åt unga släkten!
Nya, friska vindar fläkten
dammet bort från ljusets bo!
Vårligt ljust är barnets sinne,
och i salarna där inne
månde glädjens blomster gro”