22 december - Spruthus i Norrhoga

I byarna runt om oss återfinns mindre byggnader som återkommer i lite olika skepnader men med samma ursprungliga funktion. Det lilla, oftast timrade huset med en dörr på gaveln ut mot vägen, var byns spruthus.

Spruthuset var livsviktig för gårdarna runt omkring om en brand uppstod. Många byar var tätt bebyggda och alla husen var av trä, så en brand kunde få katastrofala följder. 1853 inrättades Gävleborgs läns Brandstodsbolag, där vanliga bönder kunde teckna försäkring. Då ställdes krav på att bönderna skulle ha tillgång till handsprutor, hinkar, stegar och hakar. Istället för att varje gård skulle investera i detta förvarades byns gemensamma brandutrustning centralt i byn, nära byvägen, i ett spruthus. Där skulle även underrede för transport finnas (medar för vinterföre och hjul för barmark).

Spruthusen ägdes gemensamt och underhållet var ett kollektivt ansvar i byn. Med tiden kunde de byggas ut för att även rymma mer brandutrustning, plogutrustning för vintervägar och annat som man ägde gemensamt.

Idag står de flesta spruthus oanvända, men de minner om ett gemensamt ansvar att hjälpa varandra den dag katastrofen inträffar.