Invasiva växter

Du som äger eller sköter marken där invasiva växter finns ansvarar för bekämpningen. Hittar du invasiva växter på kommunens mark är vi tacksamma om du berättar det för oss.

Genom tiderna har vi haft stor nytta av främmande växter från världens alla hörn i trädgårdar, i jord- och skogsbruk och för jakt. Men några främmande arter tar över i sin nya miljö, konkurrerar ut andra arter och skadar ekosystemen. De kallas invasiva främmande arter, där växt är ett exempel. Med främmande växter menas växter som med människans hjälp har förflyttats till ett område där de inte funnits tidigare.

Exempel på invasiva växter kan vara:

  • jätteloka
  • lupin
  • jättebalsamin
  • parkslide.

Försök att noga studera vilken växt det kan vara. Rapportera in fyndet i den nationella databasen.

Rapportera invasiva arter via invasivaarter.nu:

Invasiva arter (rapportera.artfakta.se) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Om möjligt uppmärksamma markägaren på att det växer invasiva arter på dennes mark. Info om vem som är markägare kan hämtas via Lantmäteriet:

lantmateriet.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Kommunen bevakar årligen vilka rapporterade fynd som finns på kommunens mark och åtgärdar dem i mån av resurser i prioriteringsordningen för att minska risk för ohälsa, ökad spridning och skada på egendom. Övriga markägare försöker vi nå med informationskampanjer för att uppmärksamma dem om att det är viktigt att ta bort invasiva växter. Det är länsstyrelsen som är tillsynsmyndighet gällande invasiva växter.

  • Läs på om den specifika artens växtsätt och lämpliga bekämpningsåtgärder. Fakta hittar du på naturvårdsverkets hemsida:

Bekämpning av invasiva främmande växter på land (naturvardsverket.se) Länk till annan webbplats.

  • Är det jätteloka är det viktigt att ha skyddskläder och skyddsglasögon/visir då växtsaften kan ge skador på hud
  • Hantera blomställningar och andra delar av växten som kan sprida växten på ett sätt så den inte sprids till andra platser. Ex stoppa i plastsäck och lämna till återvinningscentralen på avsedd plats för invasiva växter.
  • Var beredd på att upprepa åtgärden flera gånger på en säsong och under flera år

Jätteloka, Heracleum mantegazzianum är en giftig växt vars växtsaft kan ge brännskador vid hudkontakt. Den och andra invasiva växter ska inte hanteras som trädgårväl förslutna påsar och slängas på återvinningscentralen på plats avsedd för invasiva växter. Tänk på att inte flytta jord som kan innehålla frön från jätteloka.

Den anses vara en invasiv art i den svenska naturen då den tar över och tränger ut inhemska arter. Jättelokan kan bli 2-5 meter hög och har tjock stjälk ca 10 cm i diameter den har stora blad med djupa flikar. Ofta växer den vid vägkanter och banvallar.

Läs mer om bekämpning och hantering av jätteloka på Naturvårdsverkets webbplats:

Bekämpning och hantering av jätteloka (naturvardsverket.se) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jätteloka förväxlas ofta med björnloka (Heracleum sphondylium), som förekommer naturligt i Sverige. Björnlokan innehåller samma giftämnen, men i mycket mindre halter än jätteloka. Björnlokan bekämpas därför inte. Även växter som hundkex (Anthriscus sylvestris) och kvanne (Angelica archangelica) kan förväxlas med jätteloka. Hundkex och kvanne är ofarliga och förekommer naturligt i vår natur. Markägare ansvarar för bekämpningen

Läs mer om jätteloka på naturvårdsverkets webbplats:

Jätteloka (naturvardsverket.se) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jätteloka kan ge brännskador på huden.

Hela växten innehåller ämnen som i kombination med solljus ger en kemisk reaktion. Får man växtsaft på sig och vistas i solen uppstår en reaktion inom två dygn med brännande sveda, rodnad och ibland svullnad och brännblåsor.

Vid bekämpningen måste man därför skydda hud och ögon noga. Använd kläder av vattentätt tyg, gummihandskar och skyddsglasögon. Vid användning av motordrivna verktyg bör man vara särskilt försiktig. Får man växtsaft på huden bör man genast tvätta bort saften och undvika solljus i upp till 48 timmar.

Det är som mest effektivt att bekämpa Jättebalsamin innan blomning då den bara sprider sig med frön. Frökapslarna går lätt sönder och fröna sprids långt, så därför vill man ta bort växten innan frökapslarna har bildats. Lägg blom och fröställningar i väl förslutna sopsäckar och lämna till återvinningsstationen på avsedd plats. Tänk även på att inte flytta jord som kan innehålla frön med jättebalsamin

Läs mer om jättebalsamin på Naturvårdsverkets webbplats:

Jättebalsamin (naturvardsverket.se) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Parkslide är en mycket svårbekämpad växt. Den sprids med ytterst små rot- eller stamfragment, i vissa fall så små som 0,7 millimeter. Det är därför oerhört viktigt att inte sprida jordmassor som kan innehålla parkslide. Mer om dess levnadssätt och bekämpning hittar du på naturvårdsverkets hemsida.

Läs mer om parkslide på Naturvårdsverkets webbplats:

Parkslide (naturvardsverket.se) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Kommunen bevakar årligen vilka rapporterade fynd som finns på kommunens mark och åtgärdar dem i mån av resurser i prioriteringsordningen för att minska risk för ohälsa, ökad spridning och skada på egendom. Upptäcks invasiva växter i till exempel lekplatser, offentliga parker så gör vi en direkt åtgärd.

Nej. Blomsterlupin omfattas idag inte av den lagstiftning som rör invasiva främmande arter, men eftersom den är mycket invasiv rekommenderar Naturvårdsverket att man avstår från att plantera den och försöker förhindra att den sprider sig om man har den på sin mark.

Bidra gärna till att bekämpa blomsterlupinen genom att slå den innan den sätter frö, slå gärna flera gånger på en växtsäsong. Vid en mindre förekomst kan du ta bort hela växten genom att gräva eller dra upp den. Växtmaterialet bör tas bort så att växtplatsen inte blir för näringsrik. Återkom till samma område senare under växtsäsongen och även följande år för att ta bort växterna som har grott från frön i marken.

Läs mer om blomsterlupin på Naturvårdsverkets webbplats:

Blomsterlupin (naturvardsverket.se) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.