Riktlinje för prövning av barnets bästa

Vi behöver göra barn delaktiga, ta reda på om barn riskerar att diskrimineras och ta reda på vad barns bästa är i olika sammanhang. Den här riktlinjen är till för tjänstepersoner och chefer som, inom Hudiksvalls kommun, ansvarar för processer och/eller tar beslut som berör barn, direkt eller indirekt.

Bakgrund

Lagen om FNs konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen, beskriver hur vi ska skydda barns mänskliga rättigheter. För oss som jobbar i Hudiksvalls kommun betyder det till exempel att vi behöver göra barn delaktiga, ta reda på om barn riskerar att diskrimineras och ta reda på vad barns bästa är i olika sammanhang. Riktlinjerna nedan beskriver hur och i vilka sammanhang vi i Hudiksvalls kommun ska tillämpa lagen genom att pröva barnets bästa i en aktuell fråga. Riktlinjerna utgår från Barnombudsmannens vägledning ”Prövning av barnets bästa – Ett stödmaterial för beslutsfattare och tjänstepersoner”. Kunskap och inspiration har även hämtats från SKR, Länsstyrelserna och Region Gävleborg. Se länkar under rubriken ”För mer information” i dessa riktlinjer.

Syfte

Prövning av barnets bästa är ett verktyg för att systematiskt omsätta och säkerställa barns rättigheter, och därmed ett barnrättsperspektiv, i Hudiksvalls kommuns planerings-, besluts- och ärendeprocesser.
Syftet med riktlinjen är att beskriva när och hur prövning av barnets bästa, även kallat barnkonsekvensanalys, ska göras utifrån lagen om FNs konvention om barnets rättigheter.
En genomförd prövning enligt denna riktlinje ska ge en dokumenterad professionell vägledning i vad som är barnets bästa för det specifika ärendet eller förändringen.

Målgrupp

Riktlinjen är till för tjänstepersoner och chefer som, inom Hudiksvalls kommun, ansvarar för processer och/eller tar beslut som berör barn, direkt eller indirekt.

Vad säger lagstiftningen?

”Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, ska i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa.” (Art 3, Lag (2018:1197) om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter).
Ett barn är, i enlighet med barnkonventionen, alla personer under 18 år utan åtskillnad av något slag. Lagen omfattar alltså både små barn och äldre barn, upp till 18 år. Barn kan vara; individer, barn i allmänhet eller barn som grupp.
De som fattar beslut som rör barn har en stark rättslig skyldighet att beakta vad som bedöms vara barnets bästa.

Pröva barnets bästa i sju steg

Barnkonventionen slår fast att vid alla åtgärder och beslut som rör barn ska vad som bedöms vara barnets bästa beaktas i första hand. Därför måste vi ta reda på vilka konsekvenser det vi planerar eller gör får för barn. Och vad barns bästa är i den aktuella frågan. Barnets bästa ska väga tungt men det finns också andra intressen att ta hänsyn till. Om det inte går att ta beslut i enlighet med barns bästa ska det tydligt motiveras och kompensatoriska åtgärder vidtas.
Prövning av barnets bästa är ett verktyg för att systematiskt omsätta och säkerställa barns rättigheter, och därmed ett barnrättsperspektiv, i Hudiksvalls kommuns planerings-, besluts- och ärendeprocesser. Efter genomförd prövning enligt riktlinjen får du som ansvarig en dokumenterad professionell vägledning i vad som är barnets bästa för det specifika ärendet, beslutet eller förändringen.

Rutinen omfattar sju steg(enligt Barnombudsmannen):

Beskriv ärendet där beslut ska fattas.
Lyssna till barnet eller barnen.
Inhämta kunskap.
Låt barnkonventionen vägleda.
Ta fram handlingsalternativ och analysera konsekvenser.
Bedöm barnets bästa och fatta beslut.
Återkoppla och utvärdera.

Hur gör jag?

Hur omfattande prövningen bör vara beror på hur ärendet ser ut. Oavsett ärendets karaktär bör varje steg gås igenom för att man ska kunna säga att man har prövat barnets bästa. Ibland behöver det göras ett omfattande arbete i olika steg och ibland räcker det med att den görs mer övergripande, se modellen nedan.

Modell med frågan Hur påverkar åtgärden barn? Tre cirklar med texten: till stor del, till liten del respektive inte alls.

En vägledning för prövning av barnets bästa finns inbakad i kommunens verktyg för hållbarhetsbedömning, som finns på intranätet HINT. Den används i första hand om det ska göras en enkel prövning. I övriga fall finns en särskild mall med vägledning för prövning av barnets bästa. Den görs först i en separat process, därefter tas resultatet med när hållbarhetsbedömningen genomförs och blir ett av underlagen för hållbarhetsbedömningen.

Modell som visar processen för enkel prövning respektive formell prövning.

Många frågor som kommunen beslutar om påverkar barn i olika utsträckning, direkt eller indirekt. Exempel på frågor som påverkar barn till stor del är där barn är målgruppen för beslutet och samhällsplanering för områden där barn vistas. Frågor som berör barn till liten del kan vara nybyggnation av äldreboende eller kommunala serviceanläggningar. Frågor som inte alls berör barn kan vara riktlinjer för resepolicy för personalen, ekonomiadministration eller posthantering.

Vem ska göra en prövning av barnets bästa?

Ansvar för att prövning av barnets bästa genomförs vilar på beslutsfattare i den aktuella frågan.
Det är bra att vara flera med olika utbildnings- och verksamhetsbakgrund när vi bedömer barnets bästa. För att få med oss fler perspektiv och vidgad kunskap. Den tjänsteperson eller chef som ska göra en prövning av barnets bästa kan ta hjälp av kommunens strateg för social hållbarhet eller kvalitetsteamet för bollplank.

På kommunens intranät, HINT, finns stöd och exempel att ta del av.

När ska jag göra en prövning av barnets bästa?

Enligt FN:s barnrättskommitté ska kommunen göra en prövning av barnets bästa i följande sammanhang:

Vid utarbetande av till exempel policys, strategier och budgetprocesser som på något sätt berör barn
Vid enskilda beslut som rör barn direkt, delvis eller indirekt.
Vid framtagandet av riktlinjer för hur vi ska genomföra åtgärder som rör barn, föräldrar och andra vårdnadshavare.

Hudiksvalls kommuns hållbarhetsbedömning, där vägledning om prövning av barnets bästa finns inbakad, ska dessutom användas inför beslut om organisationsförändringar, nya arbetssätt eller verksamheter, upphandling, styrdokument som policyer, budgetar, riktlinjer, planer och strategier, nybyggnationer samt långsiktiga eller strategiskt viktiga förändringar. En prövning av barnets bästa ska även göras i samhällsbyggnadsfrågor.
När det gäller prövning av barnets bästa i budgetprocessen hänvisas till bilaga 1 med en schematisk beskrivning av ett möjligt tillvägagångssätt.

Avgränsning

Det finns många medarbetare som dagligen möter barn och tar ställning i olika frågor av vardaglig karaktär. Den typen av ställningstaganden berörs inte av denna riktlinje. Dessa ska dock respektera och återspegla barnets bästa och barnets rättigheter. Chefer inom kommunen ansvarar för att berörda personalgrupper har kunskap om vad barnets bästa innebär i praktiken och hur barnets rättigheter ska genomsyra det vardagliga arbetet.
I samband med myndighetsutövning i individärenden finns redan rutiner och mallar som vägleder beslutsfattaren i enlighet med barnkonventionen, till exempel beslut om åtgärdsprogram inom skolan, beslut om insatser enligt socialtjänstlagen för barn och unga. I dessa fall behöver inte en ytterligare bedömning, enligt denna riktlinje, av barnets bästa göras.
Vid verkställighetsbeslut som inte kräver kvalificerade bedömningar utan utgår från styrande dokument ska inte en särskild bedömning av barnets bästa göras. I dessa fall ska istället prövningen ske av riktlinjer, rutiner och reglementen på/för det området. Det kan till exempel vara riktlinje/rutin för bidragsnorm vid biståndsbedömning, skolskjutsregler.

Prövning av barnets bästa i budgetprocessen

Nuvarande åtagande- och budgetprocess startar med en bokslutsberedning. Den sker förvaltningsvis och innefattar en avstämning av föregående års resultat för ekonomi och verksamhet. Deltagare i beredningen är respektive nämnd (ordförande och förvaltningschef) kommunstyrelsens arbetsutskott, gruppledare och tjänstemän vid kommunledningsförvaltningen. Bokslutsberedningen infaller i månadsskiftet februari/mars året efter räkenskapsåret.
Därefter sker åtagandeberedning under april månad. Syftet med åtagandeberedningen är att ha en dialog kring förutsättningarna för kommunens budget och mål inför kommande kalenderår och plan för tre år framåt utifrån till exempel:

vårpropositionen
förvaltningarna och förutsättningar för att klara sina åtaganden
resultat av externa utredningar
resultatet från löneöversyn
långsiktiga frågeställningar lokalplanering
skatteunderlagsprognos med mera.

Övergripande nationella, regionala och lokala frågor, strategier, mål och lagar ska beaktas i den här fasen. Det kan till exempel gälla fossilfri kommun, konventionen om barnets rättigheter m.m.

Dialog i förvaltningar och nämnder

Det är förvaltningsvisa dialoger med respektive nämnd (ordförande och förvaltningschef). En mall tas fram av kommunledningsförvaltningen och skickas ut till förvaltningarna med områden och övergripande frågor kring förvaltningens möjligheter att driva och utveckla verksamheten i enligt med lagar och förordningar och kommunens intentioner. Vid beredningstillfället ges utrymme för frågor och dialog.
Efter åtagandeberedningen startar budgetarbetet för den politiska majoriteten och oppositionspartierna, ekonomienheten är behjälplig i detta arbete. Arbetet ska utmynna i ett förslag till kommunfullmäktiges budget vilket är kommunens övergripande styrinstrument. Budgeten ska ange de politiska prioriteringarna, tillgängliga resurser det kommande året med plan för 3 år framåt, verksamhets- och finansiella mål samt särskilda uppdrag. Kommunfullmäktige antar budgetramarna, verksamhetsmålen med indikatorer, finansiella mål, samt särskilda uppdrag.

Detaljbudgetar i verksamheterna

Under den tidiga hösten börjar de olika förvaltningarnas arbete med sina planer och detaljbudgetar för sina respektive verksamheter. Här ska även barns behov och hur förvaltningarna möter dessa behandlas, till exempel genom att besvara frågorna:

Hur ser barns livsvillkor ut i kommunen?
Möter kommunens verksamheter barns behov?
Beaktas de i den övergripande budgeten?
Finns det grupper av barn vars behov kommunen inte möter ?

För mer information

Om riktlinjen

Riktlinjen är beslutad av kommunstyrelsen 2023-09-12
DNR KS 2022-000422-100.