Bålsön 

Områdesbeskrivning

Bålsön, längst ut i havsbandet nordost om Hornslandet består till övervägande delen av hårt svallad morän samt klapper-, grus-, och sandfält. Mitt på ön finns några mycket blöta sluttande kärr, bla Stormarsmyren.

Dessutom finns ett flertal små tjärnar eller gölar. Stränderna är i allmänhet blockiga och steniga med hällar här och var. Några små sandstränder återfinns på öns sydvästra del. Ön är till största delen bevuxen med barrblandskog med gammal skog i söder.

Bålsö fiskeläge, som flyttades till nuvarande plats på 1840-talet då landhöjningen gjort hamnen vid det förra läget obrukbar, har en välbevarad fiskarbebyggelse. Bålsö kapell, som uppfördes 1603, ligger dock kvar vid den förra hamnen som benämns Gammelhamn.

På ön finns stora kulturhistoriska värden, förutom fiskarbebyggelsen och kapellet finns bl a fornlämningar i form av en ödekyrkogård, ett flertal labyrinter och andra stensättningar.

Bålsön är av riksintresse för naturvård, friluftsliv och kulturmiljövård och är naturvårdsområde sedan 1990.